Miljardförluster, skenande skulder och kraftigt negativa marginaler. Kritiken mot AP-fondernas gröna investeringar tilltar efter nya uppgifter om förlusttyngda satsningar inom både fjärrvärme och vindkraft – samtidigt som tidigare investeringar i Northvolt redan kostat pensionsspararna miljarder.
I en krönika i Affärsvärlden riktar tidningens krönikör Christian Sandström skarp kritik mot AP-fondernas investering i fjärrvärmebolaget Solör Bioenergi, där pensionskapital via Polhem Infra äger 40 procent.
Bolaget har vuxit snabbt – men till ett högt pris. Omsättningen har mer än fördubblats mellan 2020 och 2024, samtidigt som förlusterna ökat kraftigt.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Parallellt har skulderna nästan tredubblats – från 7,4 miljarder till drygt 21 miljarder kronor. Sandström beskriver utvecklingen som ett “grönsvart hål” och ifrågasätter hur många liknande investeringar pensionssystemet klarar av.
Trots att bolaget höjt priser och kritiserats av både Konkurrensverket och Energimarknadsinspektionen, fortsätter förlusterna att växa. Samtidigt pekar kritiken på att affärsmodellen – att köpa upp många små fjärrvärmenät – riskerar att skapa en svåröverblickbar och kostnadsdrivande struktur.
“Dödsspiral” i fjärrvärmen
Bakom problemen finns enligt en debattartikel i Affärsvärlden signerad docent Mats Nilsson mer grundläggande strukturella utmaningar. Han beskriver fjärrvärmen som ett klassiskt nätmonopol med höga fasta kostnader – men där efterfrågan inte längre växer.
Produktionen har under ett drygt decennium legat stilla kring 50 TWh per år. Detta samtidigt som energieffektivisering minskar behovet, värmepumpar tar marknadsandelar och volymer per kund sjunker.
LÄS ÄVEN: Expert sågar AP-fondernas investeringar i vindkraft – blöder pensionspengar
Samtidigt står branschen inför massiva reinvesteringar. En stor del av infrastrukturen är över 50 år gammal, och kostnaden för att ersätta gamla rör uppskattas till cirka 70 miljarder kronor.
Nilsson menar att detta skapar en klassisk “dödsspiral” – minskande kundbas + ökande kostnader → högre priser → ytterligare minskad efterfrågan. Han argumenterar för att politiken bör börja planera för en kontrollerad avveckling snarare än expansion – samtidigt som staten kan behöva ta större ansvar för finansiering och prisreglering.
Vindkraftsinvestering med minus 329 procent
Problemen stannar inte vid fjärrvärme. I en annan krönika lyfter Christian Sandström fram vindkraftsprojektet Skaftåsen, där pensionsfonderna AP3 och AP4 via Polhem Infra äger 23 procent.
Siffrorna för 2024 sticker ut: Omsättning: 76 miljoner kronor. Resultat: -249 miljoner kronor. Förlustmarginal: -329 procent. Året innan såg det något bättre ut, men fortfarande med rejäl förlust.
Sandström konstaterar att vindkraft i Sverige länge haft från svag via ingen till negativ lönsamhet. Det gäller särskilt i Norrland där genomsnittliga marginaler legat kring -63 procent under perioden 2017–2024. I Skaftåsens fall förvärrades situationen dessutom av tekniska problem som satte turbiner ur drift.
Samtidigt pekar kritiken på en asymmetri. Medan pensionsfonderna tar förlusterna, har projektutvecklaren kunnat göra betydande vinster. När projektet såldes beräknades det ge cirka 210 miljoner kronor i positiv resultateffekt för utvecklaren.
Sandström sammanfattar kritiken i skarpa ord: ”På ena sidan står godhetssignalerande tjänstemän … på andra sidan ett börsbolag redo att vrida ut så många kronor som möjligt.”
Northvolt – miljardförlust efter politiska beslut
Den kanske mest uppmärksammade affären gäller batteritillverkaren Northvolt. AP-fonderna investerade totalt omkring 5,8–6 miljarder kronor i bolaget – pengar som gick förlorade när bolaget hamnade i djup kris och gick i konkurs.
LÄS ÄVEN: AP-fondernas Northvolt-experiment har kostat pensionsspararna miljarder
Investeringen möjliggjordes efter kringgående politiska beslut. Lagändringar 2018–2020 öppnade för “hållbara” investeringar. Förbudet mot investeringar i onoterade bolag togs bort. AP-fonderna skapade ett eget riskkapitalbolag/skalbolag för att genomföra investeringen.
LÄS ÄVEN: Politikerna ändrade lagen – satsade pensionspengar på Northvolt
Satsningen beskrevs då som strategiskt viktig för både klimatet och svensk industri. Kritiker saknades inte men avfärdades. I efterhand har de fått rätt och kritiken vuxit, inte minst kring risknivån i investeringen, brist på transparens i beslutsunderlag och att dokumentation och e-post raderats eller sekretessbelagts.
Återkommande mönster
Sammantaget framträder ett återkommande mönster i kritiken om politiskt tryck mot “gröna” investeringar, kapitalintensiva projekt med osäker lönsamhet, höga förluster eller svag avkastning och risker som i slutändan bärs av pensionsspararna.
Polhem Infra, som skapades för att kombinera hållbarhet med avkastning, lyfts i flera sammanhang fram som ett exempel där utfallet hittills milt uttryckt inte motsvarat ambitioner och löften.
Växande frågor om ansvar
Frågan som återkommer – inte minst i Sandströms krönikor – är hur många sådana investeringar pensionssystemet tål. Samtidigt visar Mats Nilssons analys att vissa av problemen inte bara handlar om enskilda investeringar, utan om strukturella utmaningar i hela sektorer.
Det lämnar pensionsspararna i ett spänningsfält mellan klimatpolitiska ambitioner och kravet på stabil avkastning – där utfallet hittills i flera fall blivit dyrt.
