Storbritannien har under våren skärpt retoriken mot Rysslands så kallade skuggflotta och talat om att borda och stoppa sanktionsbelagda fartyg i brittiska vatten. Samtidigt har både premiärminister Keir Starmer och president Donald Trump den senaste tiden öppnat för undantag som i praktiken gör det lättare för rysk olja att nå världsmarknaden. Kombinationen illustrerar en politik där man pressar – men bara så länge det inte drabbar den egna energiförsörjningen och ekonomin.
I slutet av mars meddelade den brittiska regeringen att militären nu var redo att borda och kvarhålla fartyg ur den ryska ”skuggflottan” – äldre tankfartyg med oklara ägarstrukturer och flaggregistreringar som används för att kringgå västliga sanktioner mot handel av rysk olja.
Försvarsminister John Healey framförde då att Storbritannien hade den juridiska grunden, utbildningen och den operativa förmågan på plats för att ingripa mot sanktionerade fartyg i brittiska vatten. Premiärminister Keir Starmer beskrev åtgärderna som ett sätt att ”svälta Putins krigsmaskin” på inkomster från oljeexporten.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Zelenskyjs nya krav: EU måste förbjuda ryska handelsfartyg på Östersjön
Samtidigt genomfördes militära förberedelser tillsammans med nordiska länder inom den så kallade Joint Expeditionary Force, JEF. Brittiska specialförband och marinsoldater tränades för scenarier där fartygsbesättningar skulle kunna göra motstånd.
LÄS ÄVEN: Finland bordade fartyg från Ryssland – tvingas betala miljoner
Hundratals fartyg passerade ändå
Men när BBC Verify i maj granskade trafiken visade det sig att nästan 200 sanktionerade fartyg trots detta hade fortsatt att passera genom brittiska vatten sedan beskedet i mars.
Enligt granskningen hade 184 sanktionerade fartyg gjort totalt 238 resor genom brittisk ekonomisk zon, många via Engelska kanalen. I åtminstone 94 fall gick fartygen även in på brittiskt territorialvatten.
Trots regeringens hårda retorik fanns inga offentliga uppgifter om att något fartyg faktiskt hade bordats eller beslagtagits.
LÄS ÄVEN: Kina fortsätter köpa rysk olja – betalar hellre höga tullar
Det brittiska försvarsdepartementet svarade endast att man ”stör och avskräcker” skuggflottan, utan att ge detaljer. Tidigare marinofficerare beskrev skillnaden mellan uttalanden och praktiskt agerande som påtaglig.
Även juridiska experter ifrågasatte hur långt den brittiska linjen egentligen kunde drivas. Enligt sjörättsexperter är möjligheterna att stoppa fartyg begränsade så länge de seglar under en erkänd nations flagg.
Samtidigt fanns tecken på att hotet ändå påverkat trafiken. Vissa tankfartyg började välja längre rutter runt Skottland och Irland för att undvika brittiska vatten, vilket ökade transportkostnaderna.
Ny kurs efter energiprisernas uppgång
Bara dagar efter BBC:s granskning kom dock ett nytt besked som pekade i motsatt riktning. Enligt den brittiska affärstidningen Financial Times har Storbritannien nu lättat på delar av sanktionerna mot rysk energi genom undantag som tillåter import av flygbränsle och diesel som raffinerats i tredje land från rysk råolja.
LÄS ÄVEN: Kina och Saudiarabien säljer rysk gas och olja till Europa
Beslutet motiveras med oro för försörjningsproblem efter den senaste konflikten kring Iran och blockeringen av Hormuzsundet, som pressat upp olje- och bränslepriser globalt.
Undantagen speglar samtidigt ett liknande beslut i USA, där Trumpadministrationen förlängt dispenser som gör det möjligt för vissa länder att fortsätta köpa rysk olja till sjöss för att undvika kraftiga energiprishöjningar.
Kritiker menar att åtgärderna i praktiken undergräver den tidigare hårda linjen mot Moskva. Oppositionsledaren Kemi Badenoch anklagade regeringen för att samtidigt tala om att stå upp mot Putin och ändå öppna för rysk energi via omvägar.
Även Ukrainas sanktionsansvarige Vladyslav Vlasiuk uttryckte oro för att undantagen kan generera nya inkomster till den ryska krigsekonomin.
”Inte lättade sanktioner” – trots nya undantag
Den brittiska regeringen avvisar dock att sanktionerna skulle ha försvagats. Keir Starmer betonade att inga redan existerande sanktioner formellt tas bort, utan att det handlar om undantag och övergångslösningar kopplade till energimarknadens stabilitet.
I praktiken innebär förändringen ändå att produkter baserade på rysk råolja åter kan nå brittiska marknaden via raffinaderier i exempelvis Indien och Turkiet – något som tidigare skulle stoppas.
LÄS ÄVEN: Europas gaslager töms – öppnar dörren för rysk comeback på energimarknaden
Utvecklingen illustrerar den konflikt som länge funnits inbyggd i västvärldens sanktionspolitik – målet att minska Rysslands oljeintäkter har samtidigt behövt vägas mot risken för stigande energipriser, inflation och ekonomiska konsekvenser i Europa och USA.
Under perioder med stabil oljeproduktion har sanktionerna kunnat skärpas. När energimarknaden blivit mer pressad har undantag och dispenser återkommit för att hålla nere priserna och säkra tillgången på bränsle.
Resultatet blir en politik där tonen utåt ofta är konfrontativ – samtidigt som praktiska undantag införs när kostnaderna för den egna ekonomin riskerar att bli för höga. Principer i retoriken mer än i praktiken.
LÄS ÄVEN: Rysk ekonomi i kris? Expert anklagar svensk underrättelsetjänst för ”informationskrig”
