Allt fler patienter i Region Stockholm upplever att de diskrimineras i kontakten med vården. Under 2025 inkom 217 ärenden om upplevd diskriminering till Patientnämnden – en ökning med omkring 60 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan registreringen började 2020. Det framgår av Patientnämndens nya rapport om upplevd diskriminering i mötet med vården.

Sedan 2020 har Patientnämnden tagit emot totalt 884 ärenden där patienter uppgett att de känt sig diskriminerade. Antalet har ökat nästan varje år med endast en tillfällig nedgång under 2024. Samtidigt betonar rapportförfattarna att ärendena bygger på patienternas egna upplevelser och inte innebär att Patientnämnden har bedömt att diskriminering enligt lag faktiskt har skett.

Rapporten visar däremot vilka situationer och bemötanden som patienter uppfattar som diskriminerande. Den vanligaste grunden för de anmälda fallen är etnisk tillhörighet som står för 38 procent av ärendena under 2025.

Därefter följer funktionsnedsättning med 29 procent och ålder med 15 procent. Flest klagomål gäller vård på akutsjukhus, inom primärvården och den psykiatriska vården. Nästan dubbelt så många kvinnor som män har gjort anmälningar om upplevd diskriminering.

Namn, språk eller etnicitet

Rapportens kvalitativa genomgång visar att många patienter med utländsk bakgrund beskriver att de blivit ifrågasatta på grund av namn, språk eller etnicitet. Flera upplever att de fått vänta längre än andra patienter, blivit nedvärderade eller inte tagits på allvar.

Även kommentarer om ursprung och kultur samt dokumentation av etnicitet i journaler lyfts fram som exempel på sådant som uppfattats som diskriminerande.

LÄS ÄVEN: EU: Sverige måste ge utsatta EU-medborgare subventionerad vård

Personer med funktionsnedsättning beskriver i många fall bristande anpassning och kommunikation. Rapporten tar bland annat upp patienter med neuropsykiatriska diagnoser som upplevt att vårdpersonal saknat kunskap om deras behov, liksom döva patienter som inte fått tillgång till teckenspråkstolk eller hänvisats till kontaktvägar de inte kunnat använda. Enligt rapporten har detta i flera fall påverkat både möjligheten att kommunicera och den medicinska behandlingen.

Även äldre patienter beskriver att de misstänker att deras ålder påverkat medicinska bedömningar. Klagomålen handlar bland annat om nekade operationer, långa väntetider och upplevelser av att inte bli lyssnade på eller tagna på allvar. Patientnämnden konstaterar att åldersrelaterade ärenden oftare handlar om bemötande och kommunikation än om fysisk tillgänglighet till vården.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Ytterligare ett område handlar om hbtq-personer som har synpunkter på att personalen haft ett ”heteronormativt bemötande” och att patienterna tilltalas med fel pronomen.

Klagomål på kränkande beskrivning i journalen förekom. Patienterna anser att tillgänglighet och möjligheter till delaktighet brister. Dessutom tycker de att personalen är i behov av utbildning kring normer och bemötande.

Bristande kommunikation

I de fall där vården fått möjlighet att svara har vårdgivarna ofta beklagat patienternas upplevelser och beskrivit olika förbättringsåtgärder mot diskriminering. Samtidigt konstaterar rapporten att svaren ofta fokuserar på bristande bemötande eller medicinska bedömningar snarare än att direkt bemöta patienternas upplevelse av diskriminering.

I vissa fall ledde dock patienternas klagomål till att tidigare beslut ändrades, exempelvis genom att en remiss utfärdades eller en operation började planeras.

Patientnämnden ser ett tydligt mönster där upplevelsen av diskriminering ofta hänger samman med bristande kommunikation, otydlig information och känslan av att inte bli lyssnad på. Enligt rapporten hade många konflikter sannolikt kunnat undvikas om vården varit tydligare i sina förklaringar av medicinska beslut och bättre anpassat kommunikationen efter patienternas behov.

LÄS ÄVEN: Kraftig ökning av klagomål mot kommunikation och bemötande i sjukvården