EU:s nya klimatmål ifrågasätts – fuskflexibilitet och orealistiska ambitioner

EU har satt ett nytt och högre klimatmål: utsläppen av växthusgaser ska nu minska med hela 90 procent till 2040. Samtidigt öppnas dörren för att länder får tillgodoräkna sig klimatprojekt utanför EU – en form av “klimatkredit” som öppnar för siffertrixande. Kritiken mot Green Deal har varit hårt och beskrivits som ”orealistisk”.

EU-kommissionen presenterade nyligen sitt nya klimatmål: en 90-procentig minskning av växthusgaser jämfört med 1990 års nivåer till år 2040. Detta är ett delmål på vägen mot att bli helt klimatneutralt till 2050 – en central del av den så kallade Green Deal.

Men till skillnad från tidigare klimatmål, som enbart räknade utsläppsminskningar inom unionens gränser, öppnas nu för att medlemsländer delvis får räkna in klimatåtgärder i utvecklingsländer. Det innebär att exempelvis skogsprojekt i Sydamerika eller energieffektiviseringar i Afrika kan ge utsläppskrediter som minskar EU-länders egna krav.

Klimatkommissionären Wopke Hoekstra motiverar detta med behovet av “flexibilitet” och anpassning till rådande geopolitiska och ekonomiska verkligheter. Kritiker menar dock att det i praktiken ger länder möjligheten att dribbla med siffrorna snarare än att ta ansvar för verkliga utsläppsminskningar på hemmaplan.

Tvivel kring klimatkrediterna

Systemet med internationella klimatkrediter är inte nytt, men har länge varit kontroversiellt. Kritiken handlar främst om bristande transparens och svårigheter att kontrollera om projekten faktiskt har någon klimatnytta eller mer varit ett billigt sätt att köpa sig fri och kringgå kraven.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Skräcktaxin i Stockholm: Chaufför kidnappade och försökte våldta kvinna – åtalas

EU:s egna vetenskapliga rådgivare har uttryckt oro över att införa detta i unionens klimatmål. De menar att det riskerar att minska investeringar i europeisk industri och energisystem – och att vissa projekt kan bli rena “greenwashing”-lösningar.

Trots detta tillåter EU-kommissionen att upp till tre procentenheter av utsläppsminskningen till 2040 får komma från sådana externa krediter. För att mildra kritiken ska ett regelverk för kvalitet och kontroll tas fram nästa år.

Sprickor inom och utom unionen

Målet har redan mött motstånd från flera medlemsländer. Polen är särskilt kritiskt och kallar det för ”helt orealistiskt”.

– Europa behöver idag satsningar på konkurrenskraft och ekonomiska incitament, inte klimatåtgärder som hotar industrin, sade regeringens den polska talesperson Adam Szlapka.

Samtidigt stöder länder som Finland och Tyskland det nya målet, även om de trycker på vikten av att EU:s klimatarbete också ska “inspirera” andra stora utsläppsländer att följa efter – som Kina, Indien och Brasilien.

Att enighet i klimatpolitiken är svår att nå visas inte minst av USA:s tidigare beslut att under Trumpadministrationen lämna Parisavtalet. Beslutet motiverades med att avtalet skadar amerikansk industri och ekonomi, och att det vältrar över ett oproportionerligt ansvar på USA.

Biden-administrationen återanslöt senare USA till avtalet. Sedan Trump återkommit till Vita huset har USA öppnat för ett nytt utträde med i huvudsak samma argument som förra gången.

Mål med eller utan verklighetsförankring?

EU:s klimatambitioner är bland de mest långtgående i världen, och det nya 2040-målet har väckt nytt liv i kritiken kring det svåra eller omöjliga i att kombinera en extrem klimatpolitik med ekonomisk realism och ett samhälle med välstånd och välfärd. Genom att införa möjligheter för den som har råd att köpa sig fri från en del av åtgärderna, undermineras också rättvisa och trovärdighet, menar man.