Landets kommuner spenderar vardera flera miljoner kronor om året av invånarnas skattepengar på att köpa in vad man kallar profilprodukter eller “merch”, det vill säga krimskrams försett med kommunens logo och slogan. Miljonrullningen av offentliga medel på dylikt försvaras av kommunansvariga med att produkterna ger kommunen en “visuell identitet”.

Det rönte medial uppmärksamhet när kommunala Falab i Lindesberg för en tid sedan köpte in golf- och padelbollar för nästan en halv miljon kronor av skattebetalarnas pengar. En granskning som Tidningen Näringslivet gjort visar att det inte rör sig om något unikum. Tvärtom spenderar många kommuner miljonbelopp av invånarnas skattepengar på att köpa in merch-skräp av det här slaget.

Tidningen har kontaktat landets tio största kommuner i syfte att utröna hur stora budgetar de har för att köpa in profilprodukter av det här slaget. I samtliga fall kan man konstatera att det handlar om miljonbelopp. I de siffrorna är endast det krimskrams medräknat som kommunerna själva köper in direkt. Tillkommer gör idag okända men sannolikt minst lika stora belopp från kommunalägda bolag.

Dålig koll och ovilja att redovisa

I granskningen har TN preciserat att det man är intresserad av är produkter vars ändamål är att marknadsföra kommunen och dess verksamheter. Flera kommuner har trots tydligheten i frågan och att man fått lång tid på sig att svara, haft påtagligt svårt att berätta hur mycket av skattebetalarnas pengar man spenderar på sånt här.

I Göteborg slingrar man exempelvis med påståenden om att det inte är möjligt att få fram sådana siffror för hela kommunen eftersom varje förvaltning beslutar om sin egen ekonomi och inköp. Att det är ett svepskäl framgår enligt TN av att Stockholm, som har en lika decentraliserad inköpsorganisation inte hade några som helst problem med att snabbast av alla tillfrågade leverera de begärda uppgifterna.

Örebro är en annan kommun som inte gillar att granskas på det här sättet. Särskilt obenägen är man att tala om vilka reklamprodukter man köpt in, men “kläder med tryck” berättar man ändå är en produkt man lagt budgetpengar på.

Kommunen uppger att man förra året spenderade sammanlagt 7,5 miljoner skattekronor på reklam och marknadsföring. Men hur stor andel av summan som avser “merch”-krimskrams preciseras inte.

Malmö spenderar trots miljardunderskott

För sitt årliga miljardunderskott i budgeten ökända S-styrda Malmö vill inte heller att invånarna ska få veta via media hur mycket skattepengar man spenderar på profilprodukter av det här slaget. Man har inga övergripande siffror, hävdas det.

Efter påstötningar från TN får man ändå en siffra på drygt 4 miljoner kronor för hur stor budget det bolag har som upphandlar sånt här åt hela staden. Men den verkliga siffran för med hur mycket kommunkassan dräneras för inköp av krimskrams med Malmös logotyp kan vara avsevärt högre, då många andra kommunala entiteter har rätt att handla dylikt efter eget gottfinnande.

Vägrar lämna ut offentliga handlingar

När TN kontaktar Uppsala med samma frågor blir ansvariga där buttra och vill framhålla att man alls inte ägnar sig åt marknadsföring utan åt samhällsinformation. Tidningen får ändå vet att 2,1 miljoner skattekronor förra året sprättes iväg på bland annat tröjor, vattenflaskor, namnbrickor och flaggor.

TN har för att kontrollera de uppgivna siffrorna begärt in fakturor som styrker inköpen. Det har man fått från några kommuner medan andra, däribland Helsingborg i strid med lagen vägrar att lämna ut de offentliga handlingarna. Man menar att de anlitade leverantörerna kan “lida skada” om invånarna får veta hur deras pengar använts.

Handlar om tiotals miljoner

Det sammantagna intrycket blir att det på grund av administrativ röra, kommunal ovilja och ofta tusentals fakturor är oerhört svårt att bilda sig en uppfattning om hur många miljoner skattekronor som rinner ut till företag som sysslar med “merch”. Lågt räknat kan TN ändå konstatera att det för landets tio största kommuner handlar om minst 11 miljoner kronor.

På listan över det krimskrams med logotyper eller annat tryck som kommunerna köper in för miljonbelopp och där de skattebetalande invånarna får ta notan finns bland annat pennor, nyckelband, läppbalsam, reflexer, isskrapor, sadelskydd, tygkassar, vattenflaskor, termosmuggar, väskor, mössor, flaggor, paraplyer, powerbanks, godis, tröjor, ljuslyktor, frisbees, ponchos och magnetnamnskyltar.

Vill skapa kollektiv kommunidentitet

I Norrköping spenderade man en större sudd skattepengar på att köpa in babymössor åt kommunens nyfödda med trycket ”Vår lilla Norrköpingsbo”. I Malmö lades ett betydande antal skattekronor på t-shirts med texten ”Kul i Malmö” och staden logga.

– Det övergripande syftet med profilprodukter är att stärka och synliggöra stadens varumärke. Det kan också handla om att stärka kulturen och teamkänslan internt, motiverar Sara Eklind, kommunikationsdirektör i Västerås, de vidlyftiga inköpen.

Hon tycker också att det är värt att storsatsa på stadens “platsvarumärke och att hitta en gemensam visuell identitet som alla västeråsare ska kunna känna igen sig i“. Det är därför rimligt menar hon att betydande summor skattepengar läggs på “kommunikationsinsatser” för att främja uppkomsten av en sådan lokalpatriotisk kollektiv identitet.

Klimatsmart viktigare än kostnader

I Malmö, förklarar kommunikationsdirektörens strateg på stadskontoret, Helene Persson, att det viktiga inte är vad sånt här kostar utan att produkterna har en tydlig klimatprofil.

– Vi har hårda krav på att det till exempel ska vara fairtrade och ekologisk bomull i tröjor och tygkassar. Och vi har beslutat att inget flaskvatten ska köpas in så därför händer det att vi delar ut vattenflaskor med vår logotyp som man kan fylla på med kranvatten i stället.

I staden finns många migranter som inte kan cykla. Utöver att anordna kommunfinansierade cykelkurser för dessa vill man gärna locka dem till kurserna genom att dela ut olika cykelprodukter.

Persson berättar också för TN att det inte finns något övre budgettak för inköp av merch och heller “inga formulerade riktlinjer” för hur invånarnas skattepengar får användas på det här området.

Ekonomi