Den brittiska butikskedjan Waitrose har beslutat att slopa beteckningen ”feminine care” för mens- och intimhygienprodukter efter ett internt klagomål från en anställd. Företaget motiverar förändringen med att den tidigare benämningen inte längre speglar hela produktsortimentet, som även omfattar inkontinensskydd för män, samtidigt som kritiker menar att beslutet är ännu ett exempel på hur företag anpassar sitt språk efter krav från transaktivister.
Bakgrunden är ett internt dokument där en anställd argumenterade för att uttrycket ”feminine care” inte är inkluderande eftersom ”inte alla som har mens är kvinnor”. Företaget svarade att kategorin skulle uppdateras och i flera butiker används nu mer könsneutrala benämningar såsom ”pads and tampons” eller motsvarande.
Waitrose uppger att förändringen framför allt speglar ett bredare produktsortiment och inte är ett ställningstagande i den politiska debatten.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: DO: Diskriminering då tjejgym inte släppte in transkvinna
Beslutet har utlöst kraftig kritik från organisationen Sex Matters och den konservative lokalpolitikern James Esses, som menar att företaget suddar ut kvinnors biologiska verklighet genom att undvika ord som ”kvinnor” och ”feminint”.
Förespråkare för ett mer inkluderande språk hävdar däremot att även transmän och vissa icke-binära personer kan menstruera och därför bör omfattas av den terminologi som används.
Del av en större kulturdebatt
Konflikten kring Waitrose är långt ifrån unik. Under de senaste åren har frågor om könsidentitet blivit en av de mest polariserade samhällsdebatterna i Storbritannien, USA och flera europeiska länder.
En återkommande konflikt gäller deltagande i damidrott. Kritiker pekar på att personer som genomgått manlig pubertet behåller fysiologiska fördelar i bland annat styrka, explosivitet och lungkapacitet även efter hormonbehandling.
De hänvisar till uppmärksammade fall inom simning, friidrott, cykling, tyngdlyftning och kampsport där biologiska män som identifierar sig som kvinnor har tävlat mot kvinnor och dominerat tävlingarna.
LÄS ÄVEN: EU: Transkvinnor är riktiga kvinnor
Förespråkare för inkludering betonar samtidigt transpersoners rätt att delta i samhället och menar att individuella regler, hormonkrav och medicinska bedömningar kan skapa rättvisa tävlingsvillkor.
Debatten har lett till att flera internationella idrottsförbund under senare år infört betydligt striktare regler eller helt förbjudit personer som genomgått manlig pubertet från elitklasser för kvinnor.
Även frågan om tillgång till kvinnors omklädningsrum, toaletter, skyddade boenden och fängelser har blivit föremål för omfattande politiska och juridiska tvister. Förespråkare för könsseparerade utrymmen hänvisar till integritet och säkerhet medan förespråkare för transinkludering menar att transpersoner riskerar diskriminering om de utestängs.
Kraftig ökning av antalet personer som identifierar sig som trans
Samtidigt visar statistik från flera västländer att antalet personer som identifierar sig som trans eller söker könsbekräftande vård har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet.
I USA uppskattar folkhälsomyndigheter att omkring 0,6–0,7 procent av den vuxna befolkningen identifierar sig som transpersoner, medan andelen bland unga vuxna är betydligt högre än bland äldre generationer. Bland tonåringar uppskattar flera undersökningar att omkring 2–3 procent identifierar sig som trans eller ickebinära, jämfört med mycket låga nivåer i studier från början av 2000-talet.
Forskare har pekat på flera möjliga förklaringar, däribland ökad social acceptans, större medvetenhet och förändrade diagnoskriterier, medan debattörer också har lyft fram social påverkan och internet som möjliga faktorer.
Särskilt omdebatterad har utvecklingen varit bland minderåriga. Antalet remisser till könsidentitetskliniker för barn och ungdomar ökade kraftigt under 2010-talet i bland annat Storbritannien, Sverige och Finland. Detta ledde till omfattande medicinska granskningar där flera europeiska länder därefter skärpt sina riktlinjer för behandling av minderåriga.
Barn och medicinska behandlingar fortsatt omstritt
Frågan om hormonbehandling och kirurgiska ingrepp för minderåriga är fortfarande en av de mest kontroversiella delarna av transdebatten.
Kritiker menar att barn och ungdomar inte alltid har den mognad som krävs för att fatta beslut med livslånga konsekvenser och pekar på risker som infertilitet, nedsatt sexuell funktion och irreversibla kroppsliga förändringar.
De hänvisar också till att flera europeiska länder har blivit mer restriktiva med pubertetsblockerare och hormonbehandling för minderåriga utanför forskningsmiljöer.
Förespråkare för könsbekräftande vård framhåller samtidigt att behandlingen kan vara avgörande för unga med diagnostiserad könsdysfori och hänvisar till medicinska riktlinjer från flera professionella organisationer samtidigt som även dessa betonar behovet av noggrann utredning och individuell bedömning.
LÄS ÄVEN: Tampongtillverkare sponsrar transkvinnor
