EU har utbetalat ytterligare fyra miljarder euro till Ukraina inom ramen för G7:s låneprogram, där medel från frysta ryska statstillgångar används som säkerhet. Hälften av beloppet ska enligt överenskommelse gå direkt till en ”drönarmur”.
Med den senaste utbetalningen har Ukraina fått totalt 14 miljarder euro från EU:s särskilda makrofinansiella stödpaket sedan början av året. Den totala EU-insatsen inom G7:s så kallade Extraordinary Revenue Acceleration (ERA)-initiativ uppgår till 18,1 miljarder euro – 200 miljarder kronor, vilket dock bara utgör en liten del av vad Bryssel totalt har överfört till Ukraina.
LÄS ÄVEN: Svenska skattebetalare täcker upp i Ukrainas budget – skänker 750 miljoner
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har EU ställt sig i spetsen som största givare av direkt budgetstöd till Ukraina. Totalt närmar sig EU:s samlade stöd, civilt och militärt, 178 miljarder euro – närmare 2 000 miljarder svenska kronor.
Att EU varit den största leverantören av direkt budgetstöd till Ukraina bekräftades nyligen också i ett uttalande av Ukrainas finansminister Serhii Marchenko. Sedan dess har ytterligare flera tiotals miljarder euro slussats till landet från EU-medlemsländernas skattebetalare.
Von der Leyen: ”Vi måste öka trycket på Ryssland”
Inför toppmötet i Köpenhamn betonade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vikten av enighet och handlingskraft.
– Vi lever i oroliga tider. Rysslands krig mot Ukraina pågår fortfarande, och vi ser att Ryssland prövar vår beslutsamhet. Därför är det avgörande att vi har en gemensam uppfattning om brådska och enighet för att möta dessa utmaningar.
Två miljarder euro till ”drönarmur”
Hon framhöll att stödpaketet är direkt kopplat till Ukrainas militära förmåga.
– Om vi alla är överens om att Ukraina är vår första försvarslinje, måste vi öka vårt militära stöd. Två miljarder av dagens utbetalning kommer att investeras i drönare.
Frysta ryska tillgångar som säkerhet
Finansieringen sker genom att intäkter från frysta ryska statstillgångar används som grund för lånen. Von der Leyen förklarade principen.
– Vi konfiskerar inte tillgångarna, men vi använder deras ränteintäkter för lån till Ukraina. Om Ryssland tvingas betala krigsskadestånd kommer Ukraina att få återbetala lånen. Förövaren måste hållas ansvarig.
Bakgrund: G7:s låneram
Vid krigets början frös G7-länderna omkring 300 miljarder dollar i ryska statstillgångar, varav två tredjedelar finns i belgiska Euroclear. Diskussionen om att gå längre och faktiskt beslagta tillgångarna fortsätter inom EU, men hittills har man valt försiktighet på grund av juridiska risker.
LÄS ÄVEN: Regeringens nya Ukraina-stöd – skänker nära tre miljarder: ”Ukrainas sak är vår”
ERA-initiativet, som leds av G7 och EU, väntas tillföra omkring 45–50 miljarder euro till Ukraina de kommande åren.
