En källa inom banksektorn uppger för tidningen Epoch Times att banker i Sverige i allt högre grad samlar in uppgifter om kunders medievanor och sociala kopplingar. Det rör sig däremot inte om stöd till vänsterliberala mediejättar eller mindre vänstertidningar, utan om kunder som stöttar ”högerextrema” alternativmedier. Uppgifterna väcker frågor om hur långt kraven på kundkännedom har utvecklats – och vilka konsekvenser det kan få för demokratin.
Enligt uppgifter som Epoch Times fått från en anonym källa inom bankväsendet har bankernas interna kontrollsystem blivit alltmer omfattande – och i vissa fall även börjat innefatta kunders politiska eller mediala preferenser.
Källan beskriver hur banker systematiskt kategoriserar kunder i olika risknivåer baserat på svar i kundkännedomsprocesser. Dessa klassificeringar kan i förlängningen påverka kundens tillgång till banktjänster, och i vissa fall leda till att konton begränsas eller avslutas.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Det som väckt särskild oro är uppgifter om att utbildningsmaterial för bankpersonal numera innehåller moment där anställda uppmanas vara uppmärksamma på exempelvis prenumerationer på så kallade alternativmedier eller kopplingar till vissa typer av nätverk i sociala medier.
Enligt källan handlar det om en utveckling där informationsinsamlingen går bortom traditionella ekonomiska riskindikatorer. ”Det är inget kunderna får reda på”, uppger personen till Epoch Times.
”Vi ska nu reagera på personer…”
Bankernas skyldighet att ha kännedom om sina kunder bygger på penningtvättslagstiftning och EU-regler, med syfte att förhindra grov brottslighet och finansiering av terrorism. Systemen ska inte identifiera politiska åsikter utöver vad som krävs för att signalera risk för terrorfinansiering.
Samtidigt framgår det av material som Epoch Times tagit del av att vissa indikatorer i utbildningar på ett bredare sätt rör exempelvis medlemskap i va som luddigt beskrivs som ”extremistgrupper” eller konsumtion av konservativa medier. Det väcker frågor om var gränsen går mellan legitim riskbedömning och åsiktsregistrering.
– Vi ska nu reagera på personer som prenumererar på alternativmedier eller har kopplingar till personer som är medlemmar i grupper på sociala medier som kan betraktas som högerextrema. Jag betraktar det som nästa nivå i informationsinsamlingen, säger källan till Epoch Times och fortsätter:
– Jag är med i många grupper på sociala medier som kanske kan betraktas som högerextrema. Det här är ett demokratiskt problem.
Finansinspektionen, som har tillsyn över bankerna, uppger enligt tidningen att myndigheten inte fastställer detaljer om vilka specifika kundgrupper eller beteenden bankerna ska fokusera på i sina utbildningar. Bankerna har i stort sett fria händer, tillsynsuppdraget sträcker sig inte dit.
Fler nekas banktjänster
Utvecklingen sker samtidigt som allt fler kunder får sina banktjänster begränsade eller avslutade. Enligt Finansinspektionen ökade antalet nekade betalkonton kraftigt mellan 2023 och 2024. Tidigare siffror visar att tiotusentals konton årligen avslutas på bankernas initiativ.
Att stå utan bankkonto i dagens digitala samhälle innebär stora svårigheter – det påverkar möjligheten att ta emot lön, betala räkningar, använda BankID och ha kontakt med myndigheter.
Myndigheten konstaterar själv att tillgång till betalkonto är en grundförutsättning för att kunna delta i samhället. Men man utövar ändå ingen tillsyn över att bankerna inte missbrukar reglerna för kundkännedom.
Drabbade vittnar om godtycke
Samtidigt finns flera uppmärksammade fall där både privatpersoner och företag upplever att de blivit avstängda utan tydlig förklaring och med politiska motiv.
Ett exempel som lyfts i Epoch Times artikel är medieaktören Frihetsnytt, som vid upprepade tillfällen fått sina betaltjänster stoppade. Företrädare för bolaget menar att besluten saknar saklig grund och upplever att det finns en politisk dimension.
LÄS ÄVEN: Mira Aksoy vårdades för cancer på sjukhus – då stängde Swedbank hennes bankkonto
Samnytt har rapporterat om andra liknande fall. Bland annat fick Fria Tiders chefredaktör sina privata konton nedstängda av Swedbank. Samnytts tidigare medarbetare Mira Aksoy råkade ut för samma sak – samtidigt som hon undergick behandling för cancer. Samnytts nuvarande medarbetare Mattias Albinsson fick sitt Bank-ID uppsagt av SEB utan konkreta skäl.
Även enskilda bankkunder har vittnat om ingripanden kopplade till relativt vardagliga transaktioner, såsom kontantuttag, där banker krävt omfattande redovisning i efterhand. Kartläggningar som går långt utöver vad som kan motiveras med gällande regler eller är att anse rimligt i ett demokratiskt samhälle med respekt för den personliga integriteten.
”Bankerna avgör vem som får delta i samhället”
Kritiken mot bankernas agerande har vuxit de senaste åren. En återkommande invändning är att privata aktörer i praktiken fått makt att avgöra vem som kan delta i det ekonomiska systemet och därmed centrala delar av samhället.
Samnytts medarbetare tillika SD-politikern Kent Ekeroth har i flera texter beskrivit utvecklingen som ett demokratiskt problem. Han menar att bankerna, genom hänvisningar till ”bristande kundkännedom” och interna riskbedömningar, i praktiken fungerar som grindvakter.
I hans kritik lyfts att beslut ofta fattas utan tydlig motivering, att kunder ges begränsad möjlighet att överklaga och att lagstiftning mot penningtvätt riskerar att användas bredare än avsett.
Ekeroth argumenterar för att detta skapar ett system där tillgång till grundläggande samhällsfunktioner kan begränsas utan rättslig prövning.
LÄS ÄVEN: SEB drog in mitt Bank-ID och stal mina pengar
Bland de åtgärder som lyfts i debatten finns krav på tydligare lagkrav på motivering vid kontostängning, möjlighet till oberoende överprövning, stärkt tillsyn över bankernas beslut och en garanterad rätt till grundläggande banktjänster.
Syftet är enligt kritikerna att återställa balansen mellan brottsbekämpning och individens rättigheter.
Demokratiska implikationer
Man menar att frågan om bankernas roll därmed har fått en bredare dimension än enbart finansiell reglering. När tillgång till bankkonto och digital identitet är avgörande för att kunna arbeta, driva företag och delta i samhällslivet, blir också konsekvenserna av avstängning långtgående.
Uppgifterna som förts fram via Epoch Times – om att även mediekonsumtion kan bli en faktor i bankernas riskbedömningar – har väckt oro för en utveckling där ekonomiska system indirekt kan användas för att påverka eller begränsa åsiktsuttryck.
Frågan som allt fler ställer är var gränsen går mellan legitim kontroll av finansiella risker – och ett system där även människors åsikter och informationsval blir en del av bedömningen.
