Allt färre kvinnor vill ha barn – klimatångest ökande skäl

Barnafödandet i Sverige har sjunkit till den lägsta nivån sedan statistik började föras på 1700-talet. Under 2024 föddes i snitt 1,43 barn per kvinna, vilket är långt ifrån de 2,1 barn per kvinna som krävs för att befolkningen ska kunna förnya sig naturligt. Nu tillsätter regeringen en bred utredning för att försöka förstå de bakomliggande skälen. Men klimatångest och bristande ekonomiska incitament lyfts redan nu fram som centrala faktorer. Samtidigt konstaterar SCB att invandring är den enda orsaken till att Sveriges befolkning fortfarande växer.

Från politiskt vänsterhåll har en alarmistisk klimatretorik ett till att många, framför allt unga kvinnor, drabbats av klimatångest. Det påverkar deras psykiska hälsa allvarligt och minskar kraftigt lusten att sätta barn till världen. Tillkommit som orosfaktor har sedan några år tillbaka också skräcken för en rysk invasion.

– Vi ser att många unga kvinnor mår dåligt, söker sig till psykiatrin och ifrågasätter meningen med livet. I det läget är det förståeligt att det känns långt bort att ta ansvar för ett barn, förklarar socialminister Jakob Forssmed (KD).

LÄS ÄVEN: Barnafödandet rekordlågt i Sverige – klimat- och krigsskrämsel får många att avstå

Forskning från Uppsala universitet bekräftar trenden. För tio år sedan uppgav 91 procent av unga kvinnor att de ville ha barn – idag är andelen nere på 75 procent. Studien bygger på enkätsvar från cirka 600 kvinnor i 24-årsåldern, varav de flesta var studenter.

– Det är en tydlig samhällsförändring. Många hänvisar till klimatförändringar, världsläget, psykisk ohälsa eller att de helt enkelt värderar sin frihet, säger professor Tanja Tydén.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Pappa försökte rädda 16-årig flicka från våldsam arab – misshandlades blodig

Regeringen vill bygga ett ”familjevänligt samhälle”

Regeringen har därför gett Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, i uppdrag att leda en statlig utredning om barnafödandets utveckling. Målet är att identifiera hinder för familjebildning och komma med förslag som kan vända utvecklingen.

– Det här handlar om samhällets fortbestånd. Vi behöver öka kunskapen och skapa bättre förutsättningar för ett liv med barn, säger Forssmed.

LÄS ÄVEN: Allt färre kvinnor vill skaffa barn – här är orsakerna

Utredningen ska titta brett: från boendesituation och utbildningsnivå till digitalisering, jämställdhet och synen på föräldraskap. En särskild referensgrupp har knutits till arbetet, där bland annat författaren Anna Björklund och professorn i välbefinnande Micael Dahlén ingår.

Ekonomi spelar roll – men tappar betydelse

Att Sveriges generösa föräldraförsäkring och väl utbyggda förskolesystem inte lyckats bromsa trenden förbryllar många. Tidigare har barnafödandet följt konjunkturläget, men det sambandet bröts omkring 2010. Sedan dess har fertiliteten sjunkit, oavsett om det varit hög- eller lågkonjunktur.

LÄS ÄVEN: Klimatångest bakom rekordlågt barnafödande

Ekonomiska omständigheter tappar i betydelse för beslut om att skaffa barn eller låta bli. Andra överväganden har fått ökad betydelse, och där är särskilt klimatångesten på frammarsch.

– Det finns ingen enskild siffra som förklarar nedgången. Det är troligen en kombination av psykologiska, kulturella och existentiella faktorer, säger Anna Björklund.

LÄS ÄVEN: Ungern expanderar den familjevänliga politiken
LÄS ÄVEN: Ungern avskaffar skatt för unga mödrar

Samtidigt utesluter Forssmed inte ekonomiska reformer – till exempel bidrag till förstföderskor – om utredningen visar att sådana åtgärder kan ge effekt. Det är emellertid politiskt känsligt eftersom den typen av åtgärder tidigare införts av regeringen i Ungern, där man i motsats till bland annat Sverige förklarat sig inte vara beredd att kompensera lågt inhemskt barnafödande med hög invandring.

Dejtingkulturen påverkar relationer

Forssmed uttrycker även oro för hur digitaliseringen påverkar möjligheten att hitta en stabil partner.

LÄS ÄVEN: Kraftigt minskat barnafödande

– Relationer som uppstår genom dejtingappar är ofta kortvariga och leder mer sällan till familjebildning, spekulerar han.

Klimatångest och framtidspessimism

Klimatångest och oro för omvärlden spelar också in. Många unga vittnar om att de inte vill skaffa barn i en värld de uppfattar som osäker, instabil och hotad.

– Vissa unga är övertygade om att klimatförändringarna kommer göra världen obeboelig. Andra menar att det vore oansvarigt att föra barn till en sådan framtid, säger Tanja Tydén.

Sverige växer – men bara på grund av invandring

Trots det historiskt låga barnafödandet ökade Sveriges befolkning med 36 000 personer under 2024, enligt SCB. Men ökningen förklaras nästan uteslutande av invandring: 29 700 fler invandrade än utvandrade. Födelseöverskottet – antalet födda minus antal döda – var endast 7 200 personer.

– Om utvecklingen fortsätter kommer varje ny generation vara 30 procent mindre än den föregående, varnar Forssmed.

Somalier, afghaner och syrier föder flest barn – i Sverige

Enligt SCB har även fruktsamheten bland utrikes födda kvinnor minskat, även om den fortfarande är högre än bland inrikes födda kvinnor. Till exempel var den genomsnittliga fruktsamheten år 2022:

• Inrikes födda kvinnor: cirka 1,38 barn per kvinna
• Utrikes födda kvinnor: cirka 1,96 barn per kvinna

Störst barnafödande ses bland kvinnor födda i Somalia, Afghanistan och Syrien – där fertiliteten fortfarande ligger över 3,0 barn per kvinna i vissa grupper. Men även här ses en nedgång över tid, i takt med längre vistelsetid i Sverige.

Källa: SCB – ”Födda barn efter moderns födelseland” (senaste tillgängliga statistik 2023).

Ett existentiellt vägval

Utredningen väntas vara klar under 2026, men redan nu talar flera bedömare om att frågan kräver ett nytänkande kring familj, livsmening och framtidstro.

– Vi står kanske inför ett nytt kapitel i människans historia, där reproduktion inte längre är självklar. Det är existentiellt, inte bara statistiskt, säger Anna Björklund.

Forssmed sammanfattar regeringens uppdrag så här:

– Barnafödande är en personlig fråga – men när hela samhället påverkas måste vi våga titta på varför det inte längre är självklart.

Kris i befolkningsfrågan

Problematiken med lågt barnafödande är inte ny för Sverige. 1934 utkom makarna Gunnar och Alva Myrdal med boken ‘Kris i befolkningsfrågan’ med anledning av att nativiteten i landet var extremt låg.

Huvudskälet till att man avstod var på den tiden svag ekonomi. Boken ledde till en rad sociala reformer som fick rejäl effekt och barnafödande i Sverige ökade från 1,8 barn per kvinna 1935 till 2,7 barn per kvinna 1945.

Barnafödande i Sverige idag är lägre än vad som på 1930-talet beskrevs som en “kris”. För att uppnåt status quo i befolkningen baserat på nativitet och mortalitet fordras en genomsnittligt barnafödande på 2,1 barn per kvinna.

Se hela pressträffen med socialministern här: