På söndagsmorgonen öppnade vallokalerna i Ungern i ett val som beskrivs som ett av de mest avgörande på många år för landets politiska framtid. Utgången avgör om premiärminister Viktor Orbán och hans nationalkonservativa parti Fidesz kan fortsätta styra efter 16 år vid makten – eller om makten skiftar till en mer EU-liberal riktning.

Viktor Orbán blev först premiärminister i Ungern 1998 efter att hans parti Fidesz vann valet samma år. Han förlorade makten 2002 men återvände 2010, och har sedan dess styrt landet kontinuerligt.

I valet 2010 fick Fidesz en tvåtredjedels majoritet i parlamentet, vilket gav partiet möjlighet att genomföra omfattande konstitutionella förändringar. Sedan dess har Orbán vid flera val – 2014, 2018 och 2022 – behållit den parlamentariska dominansen, ofta med fortsatt kvalificerad majoritet eller mycket stark majoritet.

Under hans tid vid makten har regeringen bland annat genomfört en ny konstitution, förändringar i valsystemet samt en rad ekonomiska reformer. Bland de politikområden som ofta lyfts fram av anhängare finns familjepolitik, där omfattande skattelättnader och bidrag har införts för barnfamiljer, inklusive subventionerade lån och skattefördelar kopplade till antal barn – i syfte att öka födelsetal och stärka familjebildning.

Viktor Orbán och Péter Magyar. Foto: Montage av Samnytt. Gabinho CC BY-SA 4.0 /  Annika Haas (EU2017EE) / Faksimil Facebook

Orbáns nationalkonservativa regeringen har även genomfört sänkningar av vissa skatter och satsningar för att öka sysselsättningen, särskilt under 2010-talet. Samtidigt har perioden vid makten präglats av återkommande politisk debatt om institutionella förändringar, rättsstaten, mediernas oberoende och relationen till EU – frågor som ofta lyfts i kritiken mot Orbán och hans regering. Enligt Viktor Orbán och Fidesz handlar dessa reformer om att skydda Ungerns suveränitet och nationella intressen, bevara traditionella samhälls- och familjestrukturer. Regeringen har beskrivit EU:s inflytande i vissa frågor som ett tryck mot landets egen politiska och kulturella linje.

LÄS ÄVEN: Kvartal rasar över JD Vances besök i Ungern – men synen på utländsk påverkan haltar

Under sin tid vid makten har Viktor Orbán och hans parti Fidesz ofta haft en konfliktfylld relation till EU. En central konfliktlinje har varit migrationspolitiken, där Ungern under lång tid har intagit en kritisk hållning till EU:s gemensamma migrationssystem. År 2015 motsatte sig landet EU:s system för omfördelning av asylsökande mellan medlemsstater och införde i stället en mycket restriktiv nationell migrationspolitik med fokus på stärkt gränskontroll och minskad invandring.

Vidare har Ungern upprätthållit sina diplomatiska och ekonomiska relationer med Ryssland även efter invasionen av Ukraina, vilket har skapat återkommande motsättningar med EU och flera medlemsländer. Den ungerska regeringen har motsatt sig att skicka vapen till Ukraina och i stället argumenterat för att kriget bör avslutas genom förhandlingar och en snabbare fredslösning.

Ett av Orbáns senaste valmöten. Foto: Faksimil Facebook

EU-liberal utmanar

Peter Magyar har på kort tid etablerat sig som en av de mest uppmärksammade oppositionspolitikerna i Ungern och är idag ledande figur i partiet Tisza. Han har tidigare arbetat inom det politiska systemet under Fidesz långa tid vid makten och haft kopplingar till den regeringsnära politiska miljön, innan han senare bröt med detta och gick in i öppen opposition. Hans politiska genombrott kom i samband med att han började rikta kritik mot korruption, maktkoncentration och brist på öppenhet, vilket snabbt gav honom stort genomslag i opinionen.

LÄS ÄVEN: ”Opartiska” SR om Ungerns val: Orbán bromsar – EU-vänlig opposition gör ungrarnas liv enklare och bättre

Tisza har under Magyar profilerat sig som ett EU-vänligt alternativ till den nuvarande regeringen, med fokus på att återställa relationerna till Bryssel och stärka Ungerns roll i EU-samarbetet. Partiet lyfter frågor som rättsstat, öppenhet, ekonomisk stabilitet och reformer av samhällets institutioner. Samtidigt har Magyar och Tisza en mer liberal profil i samhällsfrågor än den sittande regeringen och har uttryckt stöd för ett fortsatt europeiskt samarbete, bland annat när det gäller stödet till Ukraina i kriget mot Ryssland.

När det gäller migrationspolitiken säger Péter Magyar sig stå för en liknande eller i stora delar jämförbar linje som Viktor Orbán. Det är dock en uppfattning som har ifrågasatts. Samtidigt har Magyar lovat att arbeta för att få loss frysta EU-bidrag till Ungern. Dessa pengar är kopplade till EU:s krav på bland annat rättsstat och förändringar i hur statens institutioner fungerar, men också till återkommande konflikter mellan Ungern och Bryssel, där migrationspolitiken varit en central del. Därför kan det i praktiken innebära att Ungern under Magyar i större utsträckning anpassar sig till EU:s regler och krav för att få tillgång till bidragen.

Ett av Magyars senaste valmöten. Foto: Faksimil Facebook

Mätningar

Efter 16 år vid makten står Orbán inför sitt hittills mest utmanande val. Enligt flera opinionsmätningar har han och Fidesz hamnat i underläge mot utmanaren Péter Magyar och hans nya parti Tisza, som profilerar sig som EU-vänligt och mer liberalt.

MÄTNINGAR

Fidesz vs Tisza – senaste opinionsmätningar

IDEA IntézetTisza 50 – Fidesz 37
PublicusTisza 49 – Fidesz 40
Závecz ResearchTisza 51 – Fidesz 38
21 KutatóközpontTisza 56 – Fidesz 37
Minerva IntézetTisza 51 – Fidesz 41
AtlasIntelTisza 52 – Fidesz 39
Endast Tisza och Fidesz redovisas i denna översikt. Övriga partier ingår i respektive instituts fulla mätning men visas inte i grafiken.

Orbán kan vinna med färre röster

Ungern har ett valsystem som kombinerar proportionella mandat med enmansvalkretsar, vilket gör att valresultatet inte enbart avgörs av det totala röstunderlaget nationellt. Av parlamentets 199 mandat väljs 106 i direkta majoritetsval i enmansvalkretsar, där den kandidat som får flest röster vinner platsen – även om marginalen är liten.

Det innebär att ett parti kan få färre röster totalt i landet men ändå vinna fler mandat om det lyckas vinna många valkretsar med små marginaler. Samtidigt kan ett parti med stort nationellt stöd förlora mandat om rösterna är ojämnt fördelade över landet. Systemet gör därför att utgången i enskilda valkretsar får stor betydelse för det totala mandatresultatet.

Resterande 93 mandat fördelas proportionellt via partilistor, vilket delvis balanserar systemet men inte helt neutraliserar effekten av enmansvalkretsarna. Det gör att valresultatet i parlamentet inte nödvändigtvis speglar vilket parti som får flest röster nationellt.

Viktiga valfrågor

Valrörelsen har präglats av tydliga motsättningar i synen på landets framtida riktning, inte minst när det gäller relationen till EU och stödet till Ukraina. Frågan om Ungerns linje i det pågående kriget i grannlandet har varit en central del av regeringens kampanj, där Viktor Orbán har motsatt sig att skicka vapen till Ukraina och har varnat för att det riskerar att förlänga kriget.

Han har i stället argumenterat för att Ungern i första hand bör fokusera på nationella intressen och undvika att dras djupare in i konflikten. Samtidigt har Ungern stöttat sitt grannland genom att ta emot ukrainska flyktingar samt bidragit med bland annat humanitär hjälp och energirelaterat stöd, såsom drivmedel och elektricitet.

Orbán och hans parti Fidesz har även lyft frågor som ekonomisk stabilitet, energipriser, invandring och nationell suveränitet som centrala delar av sin valplattform. I kampanjen har de även varnat för att ett maktskifte kan innebära att det som byggts upp under de senaste 16 åren riskerar att gå förlorat, och att Ungern i högre grad kan komma att anpassas till beslut och inflytande från Bryssel.

Oppositionen under Peter Magyar och partiet Tisza har i stället profilerat sig som mer EU-vänlig och har betonat behovet av att återställa relationerna till Bryssel. De har samtidigt uttryckt stöd för ett fortsatt europeiskt samarbete kring Ukraina och en mer tydlig linje i stödet till landets försvar. Samtidigt har oppositionen i valrörelsen främst fokuserat på inrikes frågor som korruption, ekonomisk utveckling och vad de beskriver som behovet av ett systemskifte i ungersk politik.

VÄLJARNAS VIKTIGASTE FRÅGOR

AtlasIntel, april 2026

Inflation48.6%
Korruption42.1%
Demokrati / rättsstat35.9%
Sjukvård31.5%
Andel respondenter som anger respektive fråga som viktigast inför parlamentsvalet 2026.

Zelenskyj och Putin dyker upp

Stödet i det pågående kriget mellan Ukraina och Ryssland delar den ungerska befolkningen, liksom i många andra länder. Vid valmöten syns i folkmassorna hålla upp hånfulla plakat där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avbildas tillsammans med Péter Magyar, medan andra plakat visar Rysslands president Vladimir Putin tillsammans med Viktor Orbán som kysser varandra.

Bland sympatisörerna finns många plakat med både Zelenskyj och Putin. Foto: Faksimil Facebook

Vallokalerna är öppna mellan 06.00 och 19.00 på söndagen. Valdeltagandet väntas bli högt, och enligt landets valmyndighet kan slutresultatet dröja om kampen blir jämn. I vissa fall kan det dröja flera dagar innan ett slutgiltigt resultat är klart.

Omröstning: Två frågor

Vem vill du se vinna valet och vem tror du vinner valet? Rösta här!
(Efter att du har röstat kan du klicka fram svaret – klicka två gånger.)

Vad tycker du?

Direktsändning från Ungern på Youtube: