EU-kommissionen utgör sedan ett drygt decennium ett växande ”utländskt censurhot” genom sina påtryckningar på nätjättarna. Det slår USA:s representanthus justitieutskott fast i en rapport som publicerades under tisdagen.
EU-kommissionen skapade i slutet av 2015, efter de omfattande terrorattackerna i Frankrike i november det året, EU:s internetforum (EUIF) – ett frivilligt samarbete mellan EU:s institutioner och nätjättarna syftande till att ”adressera missbruket av internet för terrorsyften”.
Men vad som började med ett arbete som påstods syfta till att stoppa spridandet av terrorbudskap, utökades 2016 till att dessutom vilja motverka ”hatbrott” och från 2018 även ”desinformation”.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
När förordningen om digitala tjänster (DSA) trädde i kraft år 2024, så övergick samarbetet från att vara frivilligt till att bli tvingande.
Invandring, pandemi och transvestiter
Under hot om dryga böter, eller att helt och hållet få sin plattform bannlyst i EU, så har nätjättarna ålagts att rätta sig efter Bryssels allt mer nyckfulla förhållningsorder. Innehåll som handlar om invandring, covid-pandemin och transsexuella raderas från sociala medier-plattformar som Facebook, Instagram och Tiktok. Ofta utan att användarna själva förstår varför.
Men innehållet tas alltså inte bort för att de företag som driver dessa sajter har något emot att användarna uttrycker sina åsikter, utan för att EU-kommissionen beordrar att det tas bort. Det skriver USA:s representanthus justiteutskott i sin rapport, där det konstateras att även sann information censureras.
LÄS ÄVEN: von der Leyen ska införa egen underrättelsetjänst
Omfattningen av censuren avslöjas sedan justitieutskottet begärt att nätjättarna lämnar över tusentals handlingar som berör deras kommunikation med EU-kommissionen eller om EU:s censurkrav.
Av bland annat intern mejlkonversation från Google framgår att företaget känner sig tvingat att lyda EU:s krav. Och att Google-medarbetare upplevt att det varit ett moraliskt dilemma i vilken utsträckning de ska ingå i de arbetsgrupper som EU skapar för att verkställa censurbesluten.
”Ett utländsk censurhot”
USA:s representanthus justitieutskott har inte tagit fram sin rapport om EU:s nätcensur för att det bekymrar sig över EU-medborgarnas yttrandefrihet, utan för att censuren drabbar amerikanska medborgare i USA, och därmed hamnar i strid med landets konstitution.
Anledningen är att nätplattformarnas användarregler för det mesta är globala. För sajter som Facebook, Instagram och Tiktok är det svårt att ha ett regelverk för användare i EU, och ett annat för dem utanför unionen.
LÄS ÄVEN: ”Snabbinsatssystem” och egna influencers – så ska EU stärka kontrollen över dina åsikter
Det innebär att de censurkrav som EU-kommissionen beslutar om även drabbar sociala medier-användare utanför EU, och då inte minst i USA. Därför, menar det amerikanska justitieutskottet, utgör makthavarna i Bryssel ett ”utländskt censurhot” med sina påtryckningar på nätjättarna.
I rapporten anklagas EU-kommissionen för att skada amerikansk yttrandefrihet och kränka USA:s suveränitet. Och åtgärder kommer nu vidtas för att ”möta detta existentiella hot mot grundläggande amerikanska rättigheter”, heter det.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Varför reagerar så få på EU:s totalitarism?”
