Tysklands förbundskansler Friedrich Merz vill skriva in stödet till Ukraina i EU:s sjuårsbudget. Om inte alla medlemsländer åtar sig att betala sin del är han beredd att stoppa hela budgetuppgörelsen. Kravet kommer från EU:s ekonomiska motor och största nettobetalare. Från Bratislava påminner Slovakiens premiärminister Robert Fico om att hans land har samma vetorätt som Tyskland.
När Friedrich Merz på tisdagen tog emot Ungerns premiärminister Péter Magyar i Berlin försvarade han ett krav som redan väckt protester i flera EU-länder. Att finansiera Ukraina är en gemensam europeisk uppgift, förklarade Merz. Därför hör frågan också hemma i förhandlingarna om vad EU ska lägga sina pengar på i budgeten under åren 2028–2034.
– Vi måste låta Ukrainapolitiken i sin helhet återspeglas i EU-budgeten, sade Merz enligt tyska Welt.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Magyar stod bredvid honom på presskonferensen och anmälde en avvikande mening. Den budget som nu ska förhandlas fram är avsedd för Europa och ska gälla i sju år, påpekade den ungerske regeringschefen. Han ifrågasatte om det var rätt att villkora uppgörelsen på det sätt som hans tyske värd föreslog.
Ytterligare 70 miljarder euro behövs redan nästa år
Bakgrunden är ett brev till Europeiska rådets ordförande António Costa som Financial Times har tagit del av. Där kopplar Merz samman två beslut. Först vill han ha ett åtagande från samtliga medlemsländer om att bidra till att täcka Ukrainas finansieringsbehov för 2027. Därefter vill han säkra finansieringen från 2028 och framåt genom EU:s långtidsbudget. Även räntorna på tidigare lån ska omfattas.
LÄS ÄVEN: Ukraina saknar 70 miljarder: Regeringen vill att EU betalar mer
Så sent som i december förra året enades EU-ledarna om ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina för 2026 och 2027. Trots det beskedet räknar Kiev med att ytterligare 70 miljarder euro behövs nästa år för att landet ska kunna fortsätta försvara sig mot Ryssland och hålla statsfinanserna flytande. Samtidigt finns uppgifter om att så mycket som 30 procent av stödet försvinner ned i privata fickor genom den omfattande korruptionen i Ukraina.
EU har åtagit sig att stå för omkring 45 miljarder euro. Resterande 25 miljarder väntas enligt Politico komma från andra allierade, däribland Storbritannien, Kanada och Japan. EU-kommissionen undersöker bland annat möjligheten att finansiera unionens del genom ny gemensam upplåning. Frågan står på dagordningen när EU-ledarna möts i Dublin på torsdag och fredag.
Fico påminner om Slovakiens vetorätt
När det förra lånet förhandlades fram gick 24 av EU:s 27 medlemsländer vidare tillsammans. Ungern, Slovakien och Tjeckien fick undantag från att bidra till räntebetalningarna. Merz gjorde på tisdagen klart att han vill slippa en sådan uppgörelse den här gången. I Bratislava, där den slovakiska och den tjeckiska regeringen möttes samma dag, blev svaret desto mer uppriktigt.
– Det den tyske förbundskanslern gör är klassisk utpressning, och det avvisar jag, sade Robert Fico enligt Politico.
Fico framhöll att Slovakien är ett suveränt land med rätt till en egen uppfattning. Han pekade också på vad det tyska hotet innebär vid förhandlingsbordet.
– Vi har samma vetorätt som den tyske förbundskanslern, sade han enligt Welt.
Även Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš avvisade Merz krav. Om européerna förväntas betala, både direkt och genom bland annat högre energikostnader, bör de också ta plats vid förhandlingsbordet när Ukrainas framtid avgörs, menade han. Bulgarien har för sin del meddelat att landet inte vill delta i något nytt ekonomiskt stödpaket.
Största nettobetalaren vill ändra beslutsreglerna
Merz hänvisar själv till Tysklands dubbla roll. Landet är EU:s största nettobetalare och bär enligt förbundskanslern också en betydligt större del av stödet till Ukraina än något annat medlemsland. De fyra länder som motsätter sig nya bidrag eller ifrågasätter den tyska modellen får däremot alla mer ur EU-budgeten än de betalar in. När Berlin gör Ukrainastödet till ett budgetvillkor hamnar därmed också de medel som de fyra själva tar emot på förhandlingsbordet.
LÄS ÄVEN: KLART: Sverige med och lånar 953 miljarder till Ukraina – plus ränta
Samtidigt är fortsatt stöd politiskt omstritt även i Tyskland, där Alternativ för Tyskland, AfD, har gått starkt framåt i opinionen till landets största parti och motsätter sig fortsatta tyska vapenleveranser. I Frankrike har Marine Le Pen inför presidentvalet i april sagt att hon vid en valseger vill begränsa stödet till vissa operativa insatser och utbildning av ukrainska soldater.
För framtida beslut om finansieringen vill Berlin enligt Financial Times att det ska räcka med kvalificerad majoritet. Merz använder alltså Tysklands möjlighet att lägga in veto mot långtidsbudgeten för att få till stånd en uppgörelse där en enskild regering framöver ska ha mindre möjlighet att stoppa nästa utbetalning.
