Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lägger fram förslag som bland annat ska göra det svårare att ändra Sveriges grundlagar. Syftet är, enligt dem själva, att “stärka den demokratiska rättsstaten och värna vårt fria och öppna samhälle”. Detta skulle i sin tur göra det svårare att exempelvis införa en lag om att återkalla svenska medborgarskap för att utvisa migranter. Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) står även Sverigedemokraterna bakom den utredning som ligger till grund för förslagen.

Det är i en debattartikel i DN på tisdagen som justitieminister Gunnar Strömmer, tillsammans med Gudrun Brunegård (KD) och Mauricio Rojas (L), båda ledamöter i konstitutionsutskottet, presenterar förslaget.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: “Vill du förändra på riktigt – då kräver de din avgång”

De partier som styr Sverige med stöd av Sverigedemokraternas mandat har nu beslutat att genomföra “stora reformer” – dels vad gäller förändringar i grundlagen, dels för att göra domstolarna mer självständiga i förhållande till regeringen.

Bakgrunden till beslutet är att M, KD och L säger sig ha sett exempel på hur politiska styren i andra länder har försökt påverka domstolarna. Regeringspartierna menar att även de svenska domstolarna är sårbara, eftersom de administreras av Domstolsverket – en myndighet som i sin tur granskas av Justitiekanslern.

LÄS ÄVEN: Anne Ramberg: Musk och SD hotar “liberala demokratin”

Grundar sig på stöd från SD

Därför har partierna lämnat propositionen ”Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende” till riksdagen. Enligt regeringspartierna bygger propositionen på de förslag som 2020 års grundlagskommitté överlämnade till regeringen i februari 2023 – förslag som då fick stöd av samtliga åtta riksdagspartier.

Det är ett styrkebesked för den svenska demokratin att samtliga åtta riksdagspartier ställde sig bakom utredningens förslag. Även remissinstanserna har i huvudsak varit positiva. Regeringen har bedömt att alla förslag bör genomföras.

I förslaget vill regeringen införa en ny ordning för grundlagsändringar: det första beslutet ska, som i dag, kunna fattas med enkel majoritet i riksdagen före ett val, men efter valet ska det krävas kvalificerad majoritet – två tredjedelar – för att ändringen ska gå igenom.

För att exempelvis införa en lag som gör det möjligt att återkalla svenska medborgarskap krävs först en ändring av grundlagen, vilket enligt Tidöregeringens förslag skulle bli svårare.

LÄS ÄVEN: SÅ kan Ellen straffas för trots mot Kristersson – ”Beror på orsaken”

Utöver detta vill regeringen stärka domstolarnas oberoende, med motiveringen att enskilda ska kunna lita på att de får en saklig och opartisk prövning.

Genrebilder. Statsministern vid Sagerska. Foto: Faksimil Instagram / Holger Ellgaard CC BY-SA 3.0

Debattartikeln avslutas med att dessa förslag måste bli verklighet “i syfte att stärka den demokratiska rättsstaten och värna vårt fria och öppna samhälle”.

LÄS MER: SVT om public service-kritisk demonstration: “Man vill omkullkasta demokratin”

Nedan följer en sammanfattningen av förslagen i ”Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende”.

Förslagen

 • Det införs en särskild bestämmelse i regeringsformen om att domstolarna är oberoende.


• Den myndighet som ansvarar för den centrala domstolsadministrationen – det som i dag är Domstolsverket – får en mer självständig ställning i relation till regeringen. Myndigheten ska ledas av en styrelse, där en majoritet av ledamöterna ska vara eller ha varit ordinarie domare.


• Endast myndigheter under riksdagen ska få utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet. Det betyder bland annat att Justitiekanslern, som är en myndighet under regeringen, inte längre ska ha den rollen.


• Pensionsåldern för ordinarie domare ska regleras i lag och ska inte kunna sänkas för pågående anställningar.

Endast myndigheter under riksdagen ska få utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet. Det betyder bland annat att Justitiekanslern, som är en myndighet under regeringen, inte längre ska ha den rollen


• Ordinarie domare ska alltid ha en rätt till domstolsprövning om de skilts från sin anställning samt vid avstängning och disciplinpåföljder. När sådana frågor prövas i domstol ska rätten bestå av enbart ordinarie domare.

Dessutom ska fler regler som gäller hur ordinarie domare utnämns stadgas i grundlag:


• Regeringens utnämningar av ordinarie domare ska ske på förslag av ett särskilt organ där en majoritet ska bestå av ledamöter som är eller har varit ordinarie domare. Detta regleras idag i vanlig lag.


• Det ska regleras i grundlag hur många justitieråd det ska finnas som mest och som minst i de högsta domstolarna, och en utnämning av justitieråd ska föregås av en begäran från den berörda domstolen.

Källa: Regeringen

LÄS ÄVEN: Rasmus Paludan om Ulf Kristersson: “Han är sinnessjuk”