Så blev straffen för klimatextremisterna som kapade fält – jublar trots fällande domar

Trots upprepade försök att sabotera torvbrytning i Grimsås – beläget mellan Borås och Jönköping – och andra uppmärksammade aktioner där samhällsviktiga funktioner blockerats, dömer Borås tingsrätt endast två av de 17 klimatextremisterna till fängelse. Övriga klarar sig med böter eller villkorlig dom. Det klimataktivistiska nätverket Återställ Våtmarker jublar över de milda påföljderna snarare än att avskräckas, samtidigt som rättsväsendet möter växande kritik för att inte ta aktionernas konsekvenser på större allvar – exempelvis när ambulanser fastnat i bilköer som uppstått.

Borås tingsrätt meddelade på tisdagen dom i det uppmärksammade fallet kring torvbrytningen vid Grimsås mosse. 17 aktivister från nätverket Återställ Våtmarker stod åtalade efter att under sommaren 2024 ha genomfört omfattande aktioner i syfte att stoppa torvjätten Neovas arbete.

Aktionerna, som innefattade fastlimningar på maskiner, blockader med pålar och igenfyllda diken, ledde till att ett improviserat ”naturreservat” upprättades – olagligt. Efter en lång rättsprocess dömdes samtliga för egenmäktigt förfarande, medan majoriteten frikändes från det mer allvarliga brottet olaga intrång. Två aktivister döms även för skadegörelse, två för olaga intrång och en för våldsamt motstånd.

Endast två personer – en 38-årig kvinna och en 54-årig man från Göteborg – får frihetsberövande påföljder och döms till fängelse, dock endast i två månader. Övriga klarar sig med dagsböter och villkorlig dom.

Domstolen mildrar rubricering – aktivisterna jublar

Tingsrättens domskäl understryker att syftet med aktivisternas närvaro var att störa verksamheten, inte att ta över platsen i sig – därför valde rätten att inte döma för olaga intrång.

”Aktionsformen har snarare varit inriktad på att störa Neovas arbete än att tillskansa sig området permanent, varför gärningarna inte når upp till intrångsbrottets nivå”, skriver rätten i sin motivering.

Detta tolkas av många som en tillmötesgående hållning till klimatextremisterna, särskilt i ljuset av att nätverket omedelbart efter domen återvände till platsen för nya protester. Pontus Bergendahl, talesperson för Återställ Våtmarker, beskriver den milda domen som ”en seger för folket” och uppmanar fler att ta efter deras exempel med klimatbrottslighet som politisk metod.

Flera kritiserade milda domar

Domen i Grimsås kommer i kölvattnet av flera liknande rättsfall där svenska domstolar visat sig ovilliga att utdöma stränga straff mot klimatextremister. Mest omdiskuterat är Högsta domstolens beslut att fria medlemmar ur samma nätverk från sabotage, trots att de under en aktion i Stockholm blockerade E4:an – och därmed hindrade en ambulans under utryckning från att nå sjukhus i tid.

LÄS ÄVEN: HD: Blockera trafik och ambulans inte sabotage – om det är för klimatets skull

I sitt avgörande slog HD fast att blockaden inte nådde upp till den allvarlighetsgrad som krävs för sabotage eftersom aktionen var ”tillfällig” och politiskt motiverad:

”Det är inte tillräckligt att trafiken på en större väg blockeras under en viss tid. För att ansvar för sabotage ska kunna komma i fråga krävs att störningen utgör ett verkligt angrepp på en samhällsfunktion av särskild vikt.”

Ambulansförarnas kritik: ”Liv kan stå på spel”

Samtidigt som domstolarna hänvisar till ”demonstrationsfrihet” och ”proportionalitet”, hörs allt starkare röster från ambulanspersonal som inte delar den rättsliga analysen. Enligt flera förare innebär blockaderna ett direkt hot mot patientsäkerheten.

– Att en ambulans med prio 1-fall inte når sjukhuset i tid, oavsett intention, är självklart ett hot mot vitala samhällsfunktioner, menar en anonym ambulanssjuksköterska i intervju.

LÄS ÄVEN: Ambulanspersonal varnar för livsfara när klimatextremister blockerar trafiken

Man vänder sig mot domstolens resonemang att manifestationen ”inte riktade sig mot ambulansen” och menar att faktum kvarstår: patienten nådde inte sjukhus i tid – och det hade lika gärna kunnat få dödlig utgång.

Ett rättssystem på glid?

Domstolarnas ökade tolerans mot klimatextremismen olagliga metoder – från fastlimningar och sabotage av arbetsplatser till blockering av utryckningsvägar – signalerar enligt kritiker en förändrad rättslig praxis där syftet allt oftare tycks väga tyngre än brottets konsekvenser och likhet inför lagen politiserat sätts ur spel.

LÄS ÄVEN: HD-domare om varför klimatextremister frias från sabotage: ”Var inte riktad mot ambulansen”

Kritikerna menar att detta i praktiken urholkar rättsstatens grundprinciper: att lagen ska vara neutral inför politiska mål, och att brott ska bedömas utifrån handlingens faktiska effekter – inte dess ideologiska ambitioner.

För Återställ Våtmarker är domstolens signal dokumenterat uppmuntrande i stället för avskräckande. Organisationens talesperson konstaterar självsäkert och nöjt: ”Det är bara att gå ut – det här är en friande dom för folkligt fredligt motstånd.”

LÄS ÄVEN: Ekeroth: “HD:s friande dom mot klimatextremisterna är ett rättsligt haveri”