I veckan släppte Brottsförebyggande rådet, Brå, en ny rapport i vilken man konstaterar att de kriminella gängen utöver framgångsrik infiltrering av det svenska samhällets alla nivåer även sysslar med att påverka politiker och kommunanställda.

På uppdrag av regeringen har Brå studerat otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar mot förtroendevalda och kommunala förvaltningar. På tisdagen presenterade man slutredovisningen av uppdraget.

Enligt rapporten använder kriminella och extremistiska grupper trakasserier och hot för att få politiker och kommunanställda att ändra beslut, dela sekretessbelagd information eller undvika ta ställning i politiska frågor. Anställda inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg och de som arbetar med barn och unga i så kallade utsatta områden pekas ut som extra utsatta.

LÄS ÄVEN: Kartläggning visar: Kvinnliga poliser största riskgrupp för gängkriminell infiltration

– Även om påverkansförsök från de här aktörerna handlar om relativt få händelser totalt sett, är det ett reellt problem på vissa platser och för vissa verksamheter. Vi ser att det är lättare för påverkarna att komma fysiskt nära och skapa obehag på den kommunala nivån. Det ökar risken för att kriminella och extremistiska grupperingar ska få inflytande i verksamheten, vilket kan få stora konsekvenser för individen, organisationen och samhället, säger Anna Horgby, projektledare, Brå.

För förtroendevalda handlar det främst om ideologiskt motiverade påverkansförsök från extremistiska grupperingar och här efterlyser Brå att partierna arbetar mer aktivt för att fånga upp försöken och stötta lokalpolitiker.

Faksimil Brå

Subtila hot

Ofta handlar det om mer subtila hot som inte är olagliga vilket gör det svårt att komma till rätta med dem rent rättsligt, och skyddet mot otillåten påverkan är inte så utvecklat på den lokala nivån.

– Kommuner behöver rusta sina verksamheter och arbeta förebyggande för att kunna stå emot otillåten påverkan. För att stötta i det arbetet har Brå tagit fram en handbok som innehåller konkreta verktyg och strategier för att förebygga och hantera påverkansförsök, säger Lisa Pedersen, utredare, Brå.

Omfattande konsekvenser

Enligt Brå leder utsatthet för otillåten påverkan ofta till oro i vardagen och kan resultera i att den utsatta personen byter arbetsuppgifter, avsäger sig sitt uppdrag eller byter jobb.

Oron kan också sprida sig till kollegor, partikamrater, verksamheten och anhöriga samt bidra till ett försämrat arbetsklimat och hög personalomsättning, vilket i sin tur kan göra verksamheten mer sårbar.

LÄS ÄVEN: Varningen: Maffiavälde växer fram i Sverige

En annan risk är att rädsla för att utsättas kan leda till självcensur och på sikt varnar Brå för att det kan leda till att omdebatterade frågor och verksamheter begränsas eller tystas ner. Det kan också bli svårare att rekrytera till utsatta tjänster och få personer att vilja engagera sig politiskt.

I längden riskerar otillåten påverkan att skada förtroendet för rättsstaten och demokratin. Man varnar även för att hoten riskerar att normaliseras.

Kraftig ökning

I Linköping har kommunen arbetat med problematiken sedan flera år tillbaka. Arbetet går bland annat ut på att öka kunskapen bland de anställda och man uppmanar personalen att anmäla påverkansförsök.

– För tre år sedan hade vi en anmälan, nu har vi drygt 400. Det beror på en ökad anmälningsbenägenhet men också på en förändrad samhällsbild, säger Joakim Jäderstig, biträdande säkerhetschef i Linköpings kommun, till statstelevisionen.

LÄS ÄVEN: Kvinna infiltrerade Kriminalvården – skulle hjälpa gängledare