De kriminella nätverken i Sverige rekryterar allt yngre personer för att minska sina egna risker och för att utförarna ska undgå straff trots att de begår grova brott. Poliser vittnar om att det idag inte är ovanligt att 10–13-åringar utför gängrelaterade våldsbrott, inklusive skjutningar och bombdåd. Tidöregeringen vill stoppa utvecklingen och öka tryggheten på gatorna, bland annat genom förslag om att även barn som begår grova brott ska kunna dömas till fängelse. Men i ett remissvar har Kriminalvården sagt nej till regeringens förslag om att 13-åringar som begått grova brott ska placeras i fängelse.
Regeringens och Sverigedemokraternas plan att sänka straffbarhetsåldern till 13 år, för att barn som begått grova brott ska kunna placeras i fängelse, möter nu starkt motstånd från Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten och Sveriges domstolar.
LÄS ÄVEN: Regeringens utredare säger nej till sänkt straffmyndighetsålder
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Kriminalvården sätter sig på tvären och menar att den varken är redo eller utrustad för att ta emot unga barn, trots att det växande antalet barnsoldater gör allmänna platser och bostadsområden allt mer farliga och otrygga för medborgarna.
Från och med 1 juli nästa år ska Kriminalvården ha färdigställt avdelningar särskilt anpassade för barn, med bland annat egna skollokaler. De nya enheterna ska kunna ta emot inte bara 15–17-åringar, utan även 13- och 14-åringar som dömts för grova brott.
Samtidigt kommer de nuvarande Sis-hemmen, som i dag tar emot brottsdömda tonåringar, att avvecklas, vilket innebär att fler ungdomar istället kommer att avtjäna sina straff i fängelse.
LÄS ÄVEN: Åklagare kräver att sänkt straffmyndighetsålder stoppas
Men Kriminalvården gillar inte Tidöregeringens planer. Myndighetsledningen har fått möjlighet att framföra sina tankar och sätter sig på tvären med hänvisning till att fängsla barnsoldater ”så unga som 13 år” kan få negativa konsekvenser.
Myndigheten skriver att barn ”så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt”. Något som kan tolkas som att det nuvarande systemet där unga våldsbrottslingar istället möts av fika hos socialtjänsten är tillräckligt.
Generaldirektören: ”I själ och hjärta tycker jag…”
Martin Holmgren är Kriminalvårdens generaldirektör och han började sitt uppdrag 2020 på ett treårigt förordnande. 2023 förlängdes hans mandat med ytterligare tre år, vilket innebär att hans nuvarande förordnande kommer att löpa ut våren 2026 och därmed avslutar han sin tjänst.
LÄS ÄVEN: 14-åringar sköt ihjäl bankman i Skurup – kan inte straffas
I september medverkade Martin Holmgren i SVT:s intervjuprogram 30 minuter, där han tydligt uttryckte sitt motstånd mot Tidöregeringens planer på att sänka straffbarhetsåldern och möjliggöra fängelsestraff för 13-åringar som begår grova brott.
– I själ och hjärta tycker jag inte det. En 13-åring är typiskt sett så omogen att han eller hon, som gör fel, borde tas om hand på ett annat sätt, sa Holmgren i SVT.
Rättsväsendet försöker sätta stopp för planerna
Både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har också stämt in i kritiken. Myndigheterna uttrycker oro över Tidöregeringens plan att sänka straffbarhetsåldern till 13 år.
I sitt remissvar varnar Polismyndigheten för att en sådan förändring kan få motsatt effekt och leda till att allt yngre barn dras in i den organiserade brottsligheten.
Då förslaget nu innebär en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år istället för 14 år riskerar betydligt yngre barn än i dag involveras i de kriminella nätverkens brottslighet
Polismyndigheten
Även Åklagarmyndigheten ser en risk att gängen anpassar sig till lagändringen genom att rekrytera ännu yngre barn till sina led.
– Vi är rädda att brotten helt enkelt går ner i åldrarna, att man använder 11- och 12-åringar som förbrukningsvara i gängkrigen istället för 14-åringar, säger Lennart Guné, chef för Utvecklingscentrum på Åklagarmyndigheten, till SVT.
Sveriges domstolar, och särskilt Hovrätten för Västra Sverige, har lämnat ett anmärkningsvärt yttrande till regeringen.
Hovrätten har svårt att frigöra sig från tanken att kriminalpolitiken under senare år kan ha bidragit till en ökad rekrytering av yngre barn i allvarlig brottslighet.
Hovrätten för Västra Sverige
LÄS ÄVEN: Polis-Majas nya känsloutspel om gäng: ”Det är barn vi talar om – vi möter uppgivna barn”
