Utanförskapets karta var något som dåvarande Folkpartiet lanserade 2004 och fortsatte ge ut till och med 2008. Syftet var att undersöka utanförskapets utveckling genom att räkna antalet svenska bostadsområden med låg förvärvsfrekvens och svaga skolresultat. 2014 gjorde tankesmedjan Den nya välfärden och nationalekonomen Tino Sanandaji en egen uppföljare som visade att antalet så kallade utanförskapsområden växt ytterligare. Nu, tio år senare, kommer ännu en uppdatering.

Mellan 2006 och 2012 växte antalet utanförskapsområden från 156 till 186. Antalet invånare i dessa områden ökade under samma period från 488 000 till 566 000 personer. Det var slutsatsen i Den nya välfärdens rapport 2014. 1990 fanns tre sådana områden.

I december 2023 fick Statistiska centralbyrån och Boverket i uppdrag av Tidöregeringen att ta fram en uppdaterad bild av antalet områden där utanförskapet är särskilt stort och på onsdagen presenterades resultatet.

LÄS ÄVEN: Försäkringskassan: Migranter överrepresenterade i alla typer av bidragsbrott

Kartläggningen baseras på statistik med faktorer som skolresultat, arbetsmarknadsetablering, bidragsberoende, kriminalitet och trångboddhet. Totalt finns 180 områden i 66 kommuner med på listan. I dessa områden bor mer än 700 000 personer varav drygt 170 000 är barn.

Områdena ligger främst i Malmö, Göteborg, Stockholm och i andra större städer.

–  I analysen ser vi att sannolikheten att ett område ska ha en hög generell problematik ökar om det finns en hög andel med förgymnasial utbildning, en hög andel ensamstående kvinnor och en låg andel inrikes födda, säger Susanne Zander, statistiker på SCB.

Faksimil SCB

I en debattartikel skriver arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L):

Det svenska samhället har under lång tid glidit isär. Sverige har ett omfattande problem med bostadsområden med stort utanförskap. Områden som präglas av bristande integration, låga skolresultat, stor otrygghet, högt bidragsberoende och där människor lever i trångboddhet. Sammanflätade problem skapar områden med hopplöshet, brist på förebilder och svårigheter för samhället att rekrytera allt från lärare till fastighetsskötare. Det blir inte minst en grogrund för kriminalitet.

– Utanförskapets karta ger oss en skarpare bild än tidigare av var en särskild insats behövs för att stärka samhällsgemenskapen. Detta blir ett viktigt underlag för att träffsäkra insatser ska vara möjliga, säger Mats Persson.

LÄS ÄVEN: Hög arbetslöshet ett invandrarproblem

För att vända situationen krävs “stora insatser” konstaterar man, bland annat att säkerställa en bra skolgång och därför gör regeringen en särskild satsning för att göra det attraktivt att arbeta på de mest krävande skolorna.

Liberalerna är fast beslutna om att göra det som krävs för att förändra det som gått sönder. Utanförskapets karta utgör en viktig byggsten, med ett kunskapsunderlag i grunden, i arbetet att bryta utanförskapet genom riktade och precisa insatser.

LÄS ÄVEN: 75 000 Malmöbor inte självförsörjande: “En väldigt stor grupp”