Psykolog: Väldigt svårt att få svagbegåvade barn att klara skolan

Det går att underlätta tillvaron för svagbegåvade skolelever, men de kommer trots det inte klara av att få godkända betyg. Det menar psykologen Jenny Vidarsson.
– De har inte riktigt de förutsättningar som krävs, säger hon till Samnytt.

Jenny Vidarsson är legitimerad psykolog och biträdande verksamhetschef för elevhälsan på Ekerö väster om Stockholm. Under läsåret 2023-2024 arbetade hon med ett pilotprojekt på kommunala Närlundaskolan syftande till att hitta arbetsformer som ska underlätta för skolans svagpresterande elever.

Projektet spände över två årskurser, och omfattade ett 70-tal skolelever i årskurs fyra och fem.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Våldsdåd mot kyrkan – bil uppbränd

– Det var inte så att vi identifierade enskilda elever och gjorde insatser för dem, utan vi tittade på hela klassen på gruppnivå. Hur såg det ut med måluppfyllelse, trygghet, studiero och trivsel i skolan? Hur mycket stödinsatser hade de från specialpedagog och hur många åtgärdsprogram? berättar Vidarsson för Samnytt och fortsätter:

– Sedan jobbade vi med det här under ett år. Och då var det på klassnivå som vi tittade.

Svagbegåvade elever

Den som har en intelligenskvot, alltså IQ, under 70 anses lida av en intellektuell funktionsnedsättning. Jenny Vidarsson har i sitt arbete intresserat sig för dem som ligger precis över den nivån, i en så kallad gråzon, mellan intellektuell funktionsnedsättning och normalbegåvning.

– Begåvningen är fördelad enligt en normalfördelning. Och i populationen så har vi en grupp som ligger där mellan 70 och 85, vilken utgör 13-14 procent av befolkningen, förklarar hon.

Skolelever som har en IQ under 70 får gå i anpassad grundskola, eller särskola som den även är känd som. De som har en IQ över 70 hänvisas emellertid till den ordinarie skolan.

Elever i denna gråzon har ofta stora utmaningar med att hänga med i skolundervisningen. De behöver extra tydlighet under lektionerna och har svårt för abstrakta tankebanor.

Jenny Vidarsson säger att problematiken med svagbegåvade elever inte är ny, utan har funnits i Sverige länge. Däremot kan den vara olika stor i olika delar av kandet.

– Vi mäter inte begåvning eller screenar barn utifrån begåvningstest eller så, men man vet att begåvning och utbildning hänger ihop. I socioekonomiskt utsatta områden kan man tänka sig att den här gruppen är större, medan de är färre i ett akademikertätt område, berättar hon.

– Men det är inget jag har hårda fakta på, utan det är slutsater man kan dra utifrån hur det ser ut med arbete, psykisk hälsa, betyg och så vidare i olika områden.

Kommer fortsätta få underkänt

Jenny Vidarsson betonar att pilotprojektet på Närlundaskolan inte var forskning, och att det saknades kontrollgrupper och mätbara resultat.

– Vi tänkte att: Någonstans måste vi börja. Vi började med att titta på hur vi kan omsätta det vi vet i teorin till praktik för att få nycklar för att komma vidare, säger hon.

Hon är övertygad om att det går att ändra arbetssätten i klassrummen och göra det enklare för svagbegåvade elever att hänga med och intressera sig för undervisningen.

Men hon presenterar ingen mirakelmedicin. De svagbegåvade eleverna kommer även med förändrade arbetssätt ha svårt för att få godkända betyg i skolan, förutspår hon.

– Problemet är att den här gruppen i stor utsträckning inte bedöms kunna nå målen, såsom läroplanen och betygskriterierna är utformade i dag. Därför är måluppfyllelse ett ganska dåligt mått, säger hon och utvecklar det såhär:

– Har man en svag teoretisk begåvning, så har man inte riktigt de förutsättningar som krävs för att uppnå de kriterier som behövs för att få betyg E. Det som krävs i dagens betygssystem.

Inte längre kontroversiellt

Vidarsson berättar vidare att hon som psykolog försöker titta på andra saker än betyg eller skolresultat för att se om deras metoder fungerar.

– Därför är vikten att följa dessa elever för att kunna se andra framsteg. Att det sker en progression, även om progressionen inte är så pass att det når en måluppfyllelse, säger hon och ger ett exempel:

– I slutet av det här projektet, så var det inte längre några elever som behövde stödundervisning för att kunna följa med i undervisningen.

Jenny Vidarsson har i år kommit ut med en bok om svag teoretisk begåvning i skolan, vilket gör henne medieaktuell. Men är det egentligen inte väldigt kontroversiellt att prata om IQ och svagbegåvade skolbarn?

– Det var det kanske för åtta-nio år sedan, när vi började prata om det här, men vi har kommit så pass långt nu att jag tycker att det inte är det längre, säger Jenny Vidarsson.

LÄS ÄVEN: SVT: Miniräknarens fel att IQ-nivån sjunker i västvärlden