Amerikanska kriminologer tog nyligen emot prestigefyllt pris ur drottning Silvias hand. De hyllas för den unika slutsatsen att invandring inte ökar brottsligheten. Kritiker menar att deras forskning missar den fråga som dominerar dagens svenska migrationspolitiska debatt.
Två amerikanska kriminologer har tilldelats världens mest prestigefyllda pris inom sitt forskningsfält för studier som enligt prisjuryn påstår att ”invandring i allmänhet” inte leder till ökad brottslighet – och i vissa fall rent av kan bidra till lägre brottsnivåer.
Priset, Stockholm Prize in Criminology, delades ut av H.M. Drottning Silvia i Stockholms stadshus den 9 juni i samband med den internationella konferensen Stockholm Criminology Symposium, arrangerad av Brottsförebyggande rådet (Brå). Pristagarna är professorerna Charis E. Kubrin vid University of California, Irvine, och Mark W. Lipsey vid Vanderbilt University.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Pris för udda forskning om migration och kriminalitet
Enligt prismotiveringen har Kubrin genom egen forskning och omfattande genomgångar av tidigare studier kommit fram till att ”invandring generellt” inte driver samhällen mot högre brottslighet – de beskrivs därför av Stockholms universitet som ”mythbusters”, det vill säga personer som krossat myten om eskalerande brottslighet som en konsekvens av an vidlyftig invandringspolitik.
I intervjuer efter prisutdelningen har Kubrin hänvisat till amerikanska studier så gamla som från 1930-talet som enligt henne visar att invandrare ”ofta” begår färre brott än den inhemska befolkningen och att ökad invandring i ”vissa” områden ”kan” sammanfalla med minskad brottslighet.
Forskningen har fått stor uppmärksamhet genom prisutdelningen och genom positiv bevakning från både Brå och tidskriften Forskning & Framsteg.
Kritiker: Generaliserar bort dagens konfliktfråga
Samtidigt har slutsatserna väckt frågor och kritik där man menar att forskningen behandlar ”invandring” som ett generellt globalt fenomen under när hundra års tid, i stället för att skilja mellan olika invandrargrupper, ursprungsländer och migrationsperioder. Den säger därför ingenting – eller vilseleder i värsta fall om den åberopas felaktigt – om den invandring som är relevant att diskutera i en aktuell svensk migrationspolitisk kontext.
LÄS ÄVEN: Forskare: Tydligt statistiskt samband mellan invandring och brottslighet
Kritiken handlar framför allt om att den svenska och europeiska debatten under senare år i hög grad kretsat kring effekterna av omfattande utomvästlig invandring och dess väl belagda koppling till den grova kriminalitet som vuxit fram i flera västländer, däribland Sverige.
Kritikerna menar att forskarnas slutsatser riskerar att uppfattas som ett svar på en fråga som egentligen inte ställs. Medan Kubrins forskning huvudsakligen bygger på amerikanska studier över långa tidsperioder och alla typer av invandrare, handlar den svenska diskussionen i stor utsträckning om utvecklingen under de senaste två decennierna och om utomvästlig asylrelaterad invandring.
Brå-statistik belägger överrepresentation
Parallellt med den internationella forskningen finns svenska studier som visat att personer med utländsk bakgrund är starkt överrepresenterade i brottsstatistiken.
I en rapport från 2021 konstaterade Brå att utrikesfödda personer var omkring 2,5 gånger oftare registrerade som brottsmisstänkta än svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. För personer födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar var motsvarande överrisk omkring tre gånger högre.
LÄS ÄVEN: Kriminolog avlivar vänstermyter om brottslighet
Rapporten visade också betydande skillnader mellan olika brottstyper – ju allvarligare brott, desto större överrepresentation. Personer födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar förekom exempelvis ungefär fem gånger så ofta som misstänkta för mord och dråp jämfört med personer med två inrikes födda föräldrar, medan utrikesfödda var nära tre gånger så ofta misstänkta för våldtäkt.
Brå hävdade samtidigt att en stor del av skillnaderna kunde förklaras av faktorer som ålder, kön, utbildning, inkomst och boendemiljö. Men överrepresentationen försvann inte heller när sådana faktorer vägdes in. Man kunde inte heller belägga på vilket sätt socioekonomisk utsatthet skulle öka benägenheten för brott som våldtäkt.
Hyllas av vänsterliberala profiler
Pristagarna har fått starkt stöd av flera vänsterliberala profiler inom svensk kriminologi och rättsväsende. I en debattartikel i vänstertidningen Aftonbladet hyllas pristagarna av bland andra Stockholm Prize in Criminology Foundations ordförande Anne Ramberg samt kriminologen Jerzy Sarnecki.
Ramberg var under lång tid och fram till nyligen ordförande för Advokatsamfundet och har profilerat sig tydligt vänsterut i den offentliga debatten. Samfundets medlemmar tjänar också varje år mångmiljardbelopp på skattebetalarnas bekostnad för att försvara kriminella med invandrarbakgrund i landets domstolar. I ett enda brottmål kan försvarets arvode uppgå till miljonbelopp.
Jerzy Sarnecki har varit föremål för hård och återkommande kritik för att ägna sig mer åt att vilseleda om kopplingen mellan invandring och brottslighet än åt att belysa den med verklig forskning.
Motsatta synsätt på känslor och fakta
Artikelförfattarna framhåller i sin debattartikel att forskningen visar vikten av evidensbaserade kriminalpolitiska åtgärder och varnar för att den mer konservativa kriminalpolitiken i allt högre grad styrs av känslor snarare än vetenskapliga resultat. Inom den konservativa forskningen menar man tvärtom att det är på vänsterkanten känslorna tillåts dominera över evidens.
Debattörerna lyfte särskilt fram Mark Lipseys forskning om rehabilitering och behandlingsprogram för unga lagöverträdare, som enligt dem visar att vissa insatser kan vara mer effektiva än hårdare straff när det gäller att minska återfall i brott.
LÄS ÄVEN: Ny studie visar att utlandsfödda begår de flesta våldtäkterna
Erfarenheten i Sverige är dock att prognosen är dålig för unga som inte får ett kännbart straff utan i stället döms till några veckors samhällstjänst och samtal med Socialtjänsten. En mycket hög andel återfaller snabbt i brott och allt grövre sådana.
Del av större ideologisk konflikt
Prisutdelningen illustrerar den djupa konflikt som under senare år vuxit fram kring kriminalpolitik och migrationsfrågor. För anhängarna representerar Kubrins forskning ett vetenskapligt motmedel mot vad man påstår är förenklade förklaringar där invandring utpekas som huvudorsaken till brottslighet.
För kritikerna riskerar däremot slutsatserna att bagatellisera de problem som dokumenterats i Sverige, där myndigheter, polis och forskare återkommande pekat på en stark överrepresentation av personer med långväga utländsk bakgrund inom den grova organiserade brottsligheten.
Den forskning som ger stöd åt den vänsterliberala migrations- och kriminalpolitiska retoriken har nu fått ett betydande symbolvärde och prestigevinst genom att inför det förestående valet där dessa frågor har en framskjuten plats i debatten belönas med vad som ofta beskrivs som kriminologins motsvarighet till Nobelpriset.
