Polens president Karol Nawrocki har lagt in veto mot lagen som skulle ge statliga tjänstemän makt att blockera innehåll på nätet. Han kallar den censur och säger nej till att myndigheter ska avgöra vad som får sägas, skrivas eller publiceras.
Lagen skulle genomföra den del av EU:s digitala censurlag, lagen om digitala tjänster (DSA), som handlar om att ta bort och stänga av innehåll.
Förordningen tvingar redan plattformar som Facebook, X och Tiktok att ta bort olagligt innehåll, och den gäller i hela unionen, även i Sverige. Men varje land bestämmer själv vilka myndigheter som ska få beordra att innehåll tas bort.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I Polen skulle det i första hand bli chefen för telemyndigheten UKE. För videoplattformar som Youtube skulle det bli ordföranden för radio- och tv-rådet KRRiT.
LÄS ÄVEN: Så ska EU stärka kontrollen över dina åsikter
Nawrocki meddelade beslutet i fredags, den 13 november, sista dagen för fristen, och vägrade skriva under lagen från den 22 oktober.
Varnar för en censurtjänsteman
I det anförande som presidentkansliet publicerat på prezydent.pl säger Nawrocki att regeringen blandar den europeiska skyldigheten med sitt eget politiska intresse.
– Det har kommit tillbaka ett spöke av en censurtjänsteman, som ska avgöra vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet på internet. En tjänstemans roll är inte att avkunna domar om huruvida ett visst innehåll var ett brott eller inte. Det är uteslutande rättsväsendets och de oberoende domarnas uppgift, säger han.
LÄS ÄVEN: Grönt ljus för EU:s ”demokratisköld” – kritiker befarar inskränkt yttrandefrihet
Han menar att lagens bestämmelser i praktiken ger regeringen godtycklig kontroll över vad man får säga, skriva eller publicera. Han invänder också mot att en hel domän skulle kunna sättas upp i ett blockeringsregister på grund av en enda olaglig kommentar, och att en hel nyhets- eller utbildningssajt därmed skulle kunna stängas.
– Medborgarnas säkerhet får inte vara en förevändning för att försvaga deras friheter. Man får inte bygga ett falskt val: antingen säkerhet eller medborgarnas frihet. En ansvarig stat måste säkra och väga båda, säger Nawrocki.
Polens EU-liberala premiärminister Donald Tusk rasar mot beslutet. Han skriver att skyddet av barn mot brottslingar på nätet borde ena över de politiska skiljelinjerna, men att presidenten ändå lade in veto. Digitaliseringsminister Krzysztof Gawkowski kallar det en svart dag för säkerheten på internet.
LÄS ÄVEN: Rubio beordrar offensiv mot EU:s ”censurlag” DSA
Regeringen svarar att de stoppade bestämmelserna gällde olagligt innehåll, inte åsikter, och att besluten skulle kunna överklagas och prövas av domstol. Vice digitaliseringsminister Dariusz Standerski menar att presidenten inte försvarar yttrandefriheten, utan ställer sig på de stora plattformarnas sida.
Detta skulle lagen göra
Lagen skulle ge tjänstemän rätt att beordra att innehåll blockeras. I de allvarligaste fallen skulle ett beslut kunna verkställas omedelbart om åklagare eller polis stod bakom begäran, bland annat vid uppmaning till självmord, mordbeställningar och våld eller hot med hänvisning till ursprung, religion eller politisk tillhörighet.
Senaten breddade tjänstemännens makt att blockera just sådant innehåll. När sejmen godkände ändringen gick den igenom med 238 röster mot 194, och PiS och Konfederacja röstade emot. Nawrocki säger att det var i senaten som spöket av en censurtjänsteman kom tillbaka.
LÄS ÄVEN: 100 yttrandefrihetsexperter uppmanar EU att skrota DSA
Regeringen har kopplat lagen till en serie knivattacker i polska skolor. Nawrocki kallar det känslomässig utpressning och säger att myndigheterna redan kunde agera med befintliga regler, bland annat EU:s förordning om terrorinnehåll på nätet.
Stoppade en första version i januari
Nawrocki stoppade en första version av lagen i januari. Han kallade den då administrativ censur och jämförde en situation där en regeringsunderställd tjänsteman avgör vad som är tillåtet på internet med Sanningsministeriet i George Orwells roman ”1984”.
LÄS ÄVEN: DSA är inte digital trygghet – det är digitalt maktmissbruk
– Om makten bestämmer vad som är ”sanning”, vad som är ”desinformation”, vem som får tala och vem som inte får det, försvinner friheten steg för steg, sa han då.
Regeringen delade sedan upp lagen i två delar. Den första, som utser UKE till samordnare, skrev Nawrocki under i september. Den började gälla den 6 november. Den andra, med själva blockeringen, är den han nu har stoppat.
LÄS ÄVEN: EU-pampens utspel: Vi agerade i Rumänien – och måste göra det i Tyskland om nödvändigt
EU-kommissionen stämde den 5 februari Polen i EU-domstolen, i mål C-59/26, för att landet inte hade utsett en samordnare för digitala tjänster, inte gett myndigheten tillräckliga befogenheter och inte infört sanktioner.
Alla svenska partier sa ja, utom SD
EU-parlamentet klubbade själva förordningen den 5 juli 2022 med 539 röster mot 54. Alla svenska ledamöter som röstade sa ja, utom Sverigedemokraternas tre EU-parlamentariker Charlie Weimers, Jessica Stegrud och Peter Lundgren. Det visar röstdatabasen HowTheyVote.
LÄS ÄVEN: Nej-sidan fick flest röster – ändå lever EU:s chattövervakning vidare
I ministerrådet, där regeringarna sitter, godkändes lagen enhälligt den 4 oktober 2022. Sverige röstade alltså ja. Då satt Magdalena Anderssons (S) regering kvar i väntan på att Ulf Kristersson skulle tillträda.
Tidöregeringen lade sedan fram den svenska följdlagen, som började gälla den 1 december 2024. Post- och telestyrelsen (PTS) är Sveriges samordnare för EU:s digitala censurlag DSA. Konsumentverket och Mediemyndigheten är också tillsynsmyndigheter.
LÄS ÄVEN: SD om Moderaternas censurpolitik: ”Hotar yttrandefriheten”
Weimers har fortsatt att kritisera lagen. I december 2025 var han med och skrev en fråga till EU-kommissionen som beskrev EU:s böter på 120 miljoner euro mot X som ett sätt att driva ”EU:s censuragenda”.
– Vad hindrar makthavarna från att missbruka detta enorma övervakningsprojekt, har Weimers bland annat sagt i parlamentet och fortsatt:
– Orwells dystopi var en varning, inte en instruktionbok.
Lagen går nu tillbaka till sejmen, parlamentets underhus. Där krävs tre femtedelar av rösterna för att köra över vetot. Att döma av omröstningen i oktober har regeringssidan inte den majoriteten.










