Informationsplikten nu införd – kommer inte följas av alla

Från och med den 13 juli gäller den nya informationsplikten som innebär att sex statliga myndigheter – Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket – på eget initiativ ska lämna uppgifter till Polismyndigheten när det finns anledning att anta att en person vistas i Sverige utan laglig rätt.

Migrationsminister Johan Forssell (M) försvarar reformen och säger att staten måste ha kontroll över vilka som befinner sig i landet.

– Vi måste veta vilka som befinner sig i landet, säger han till TV4.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Ramin fick jobb på Försvarsmakten – åtalas nu för försök till spioneri för Ryssland

Forssell framhåller att det inte handlar om att skapa ett ”angiverisamhälle” utan om att myndigheter ska kunna samarbeta för att verkställa fattade beslut. Han pekar på att ett stort antal personer lever i det så kallade skuggsamhället efter att ha fått avslag på sina asylansökningar eller utvisningsbeslut och menar att myndigheterna måste kunna dela information för att dessa beslut ska kunna genomföras.

LÄS ÄVEN: Aftonbladet uppmanar till brott: ”Vägra följa informationsplikt”

Han understryker också att den som fått beslut om att lämna Sverige är skyldig att göra det.

– Är det så att man får ett beslut om att man ska lämna landet, då måste man ju följa det. Det är ju inte valfritt att följa svenska lagar i Sverige.

Vägrar följa lagen

Samtidigt finns kritik mot hur reformen ska fungera i praktiken. Fackförbundet Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers varnar för att informationsplikten kan urholka allmänhetens förtroende för myndigheterna och beskriver den som ett steg mot ett ”angiverisamhälle”.

– Vi är övertygade om att våra medlemmar kommer att bete sig annorlunda i samverkan med de här myndigheterna och välja att inte berätta allt utan ta det när den personen har lämnat rummet, säger hon till statsradion.

Kritiker menar att människor kan avstå från att kontakta myndigheter av rädsla för att deras uppgifter förs vidare till polis eller Migrationsverket.

Det finns även farhågor bland berörda myndigheter kring hur reglerna ska tillämpas i praktiken. Frågor som lyfts är när misstanken är tillräckligt stark för att uppgiftsskyldigheten ska inträda, hur personal ska utbildas och hur den nya skyldigheten ska vägas mot annan sekretesslagstiftning.

Myndigheterna har under våren arbetat med att ta fram interna rutiner inför ikraftträdandet.

Bekämpa skuggsamhället

Informationsplikten var en av de mest omdebatterade delarna av Tidöpartiernas migrationspolitik. Sverigedemokraterna ville att även vård, skola och socialtjänst skulle omfattas medan regeringen efter omfattande kritik valde att undanta dessa verksamheter.

Reformen är en del av ett större paket med åtgärder som syftar till att minska skuggsamhället, förbättra informationsutbytet mellan myndigheter och öka antalet verkställda utvisningar.

Fler nya lagar

Samtidigt som informationsplikten träder i kraft genomförs flera av de mest omfattande förändringarna av svensk migrationslagstiftning på decennier. Från och med den 13 juli införs också ett nytt och utökat vandelskrav vilket innebär att Migrationsverket i betydligt större utsträckning ska kunna neka eller återkalla uppehållstillstånd på grund av brister i en utlännings vandel.

Vid bedömningen kan inte bara brottslighet utan även annan allvarlig misskötsamhet vägas in, exempelvis upprepade överträdelser av myndighetsbeslut eller andra omständigheter som bedöms visa att personen inte lever på ett hederligt och skötsamt sätt.

En annan stor förändring är att möjligheten till permanenta uppehållstillstånd för personer med asylrelaterade uppehållstillstånd nu avskaffas. I stället blir huvudregeln att den som beviljas skydd i Sverige får tidsbegränsade uppehållstillstånd som måste omprövas. Den som redan ansökt om permanent uppehållstillstånd men ännu inte fått beslut kommer i stället att prövas för ett förlängt tidsbegränsat tillstånd.

Förändringen är en del av regeringens arbete med att anpassa det svenska regelverket till EU:s migrations- och asylpakt och att minska den asylrelaterade invandringen.

Regeringen har beskrivit reformpaketet som ett led i att skapa en mer långsiktigt restriktiv migrationspolitik. Migrationsminister Johan Forssell har tidigare sagt att den som begår brott eller på annat sätt missköter sig har ”förbrukat den svenska gästfriheten” och att Sverige inte ska vara en kravlös gemenskap.

LÄS ÄVEN: Urvattnad informationsplikt får lärarfack att jubla: ”Seger”