Helsingborgs politiska ledning signalerar nu en tydlig kursändring i klimatpolitiken. Det överambitiösa målet om klimatneutralitet till 2030 ligger formellt kvar, men styret medger att det blir svårt att nå och vill inte längre driva fram åtgärder som försvårar vardagen för invånare och företag. Fokus flyttas i stället mot tillväxt, sysselsättning och beredskap.
När Helsingborg 2022 satte målet att bli klimatneutralt till år 2030 var ambitionerna höga. Staden valdes ut som en av Europas ledande klimatstäder och skrev under ett klimatkontrakt tillsammans med andra kommuner som ville gå före i omställningen.
Samtidigt är Sverige som helhet klimatneutralt sedan länge och har uppnått netto-noll utsläpp. Med den så kallade kolsänkan medräknad tas lika mycket CO2-ekvivalneter upp som släpps ut i landet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Ångrar höga svansföringen
Under flera år har målet varit en central del av Helsingborgs varumärke och använts för att profilera staden som innovativ och hållbar. Men nu, med fyra år kvar till målåret, medger ledande politiker att de sannolikt inte skulle ha fattat samma beslut i dag.
Kommunstyrelsens ordförande Christian Orsing (M) säger att han inte hade satt upp samma mål under dagens förutsättningar. Även miljönämndens ordförande Amir Jawad (L) menar att världsläget har förändrats så mycket att beslutet sannolikt hade blivit ett annat.
Lars Thunberg (KD) framhåller samtidigt att det viktigaste inte är att exakt nå målet 2030, utan att staden fortsätter röra sig i rätt riktning.
Omöjligt nå utsläppsmål
Utvecklingen går inte heller åt det håll som krävs för att nå målet. Mellan 2022 och 2023 ökade Helsingborgs utsläpp av koldioxid något, när de i stället hade behövt minska kraftigt för att nå de orimliga målen.
LÄS ÄVEN: IPCC överger extremt klimatscenario – kritiker talar om dyr alarmism
De största utmaningarna finns inom transportsektorn, där fossila utsläpp fortfarande står för en betydande del av utsläppen. Trots att kommunfullmäktige så sent som 2024 antog en klimatplan för att nå målet anser styret nu att klimatfrågorna måste vägas mot andra samhällsintressen.
”Hur mycket vill vi jävlas med helsingborgarna?”
Christian Orsing menar att det finns en gräns för hur långt politiken kan gå i klimatfrågorna utan att det får negativa konsekvenser för invånare och näringsliv.
– Hur mycket vill vi jävlas med helsingborgarna? frågar han i en intervju med Helsingborgs Dagblad.
Enligt Orsing måste hänsyn tas till att Helsingborg är en viktig logistikstad med stora arbetsgivare inom transport, lager och handel. Han lyfter också fram stadens betydelse för Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap.
Styret vill därför inte genomföra åtgärder som kraftigt begränsar trafik eller försvårar för företag att bedriva verksamhet.
Omställning med morötter i stället för tvång
Samtidigt betonar de styrande politikerna att klimatambitionerna inte överges helt, bara görs mer rimliga och inte överordnade allt annat. Lars Thunberg säger att många invånare och företag vill bidra till omställningen, men att kommunen måste göra det enklare att göra rätt snarare än att införa begränsningar.
Christian Orsing beskriver den nya inriktningen som en politik där incitament ska ersätta påbud.
Kommunen vill fortsätta investera i kollektivtrafik, cykelmöjligheter och laddinfrastruktur samt underlätta övergången till fossilfria drivmedel. Däremot vill man inte göra bilägandet eller bilresandet mer besvärligt.
– Vi kommer inte att jävlas med Helsingborg och göra det svårare att använda bilen.
Enligt Orsing handlar det om att hitta en balans där klimatnytta kan uppnås utan att försämra människors vardag eller företagens konkurrenskraft.
Näringslivet mer realistiskt – staden vill stötta, inte tvinga
Helsingborg har under flera år försökt mobilisera näringslivet bakom de överambitiösa klimatmålen, bland annat genom Helsingborgsdeklarationen som skulle bidra till att minska transportsektorns utsläpp.
LÄS ÄVEN: Klimatforskare tonar ned värsta domedagsscenarierna
Orsing konstaterar att vissa företag i dag har blivit mer realistiska i sina klimatambitioner, samtidigt som andra fortsätter att investera i omställningen. Kommunens uppgift, menar han, är att skapa förutsättningar för dem som vill gå före men respektera de som väljer ett mer sansat tempo.
Han pekar särskilt på de kommunala bolagen som viktiga verktyg för att hjälpa företag att byta ut fossila energikällor mot exempelvis el, fjärrvärme och biogas. Men med frivillighet i stället för tvång.
Tron på 2030 har ersatts med verklighetsförankring
När mandatperioden nu närmar sig sitt slut är styrets företrädare betydligt mindre säkra på att klimatneutralitet kan uppnås inom fyra år.
Lars Thunberg bedömer att det blir mycket svårt att nå målet. Christian Orsing säger att prognosen har försämrats i takt med förändringar i omvärlden och att kommunen måste förhålla sig till verkligheten. Amir Jawad vill ännu inte avskriva möjligheten helt, men beskriver målsättningen som mycket utmanande.
– Det går inte att sia om det här. Men prognosen att nå det, det är klart att den har försämrats.
Sammantaget markerar uttalandena ett tydligt skifte i Helsingborgs klimatpolitik. Från att ha varit en profilfråga med klimatneutralitet som överordnat mål talar styret nu alltmer om balans, frivillighet och om att undvika åtgärder som upplevs som en belastning för invånare och företag.
