Forskaren Devin Rexvid vill se ett betydligt bredare förbud mot religiösa symboler i skola och förskola än vad som hittills har diskuterats i svensk politik. I stället för att rikta in sig på enbart muslimska plagg förespråkar han ett generellt förbud mot alla synliga religiösa symboler för anställda i skattefinansierad verksamhet.
Rexvid, som forskar om hedersrelaterat förtryck och våld vid Stockholms universitet, menar att ett förbud som enbart omfattar islamiska symboler riskerar att bli diskriminerande.
– Jag har aldrig trott på ett förbud mot enbart islamiska symboler, säger han till Forskning & Framsteg.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I sin forskning har han samtidigt identifierat kopplingar mellan slöjbärande personal och hedersrelaterade normer i förskolan. I en rapport från 2024 beskriver han hur intervjuer med svensk förskolepersonal innehåller exempel på situationer där religiösa normer påverkat verksamheten.
LÄS ÄVEN: SD: Förbjud slöjor på allmän plats
Bland annat nämns ”exempel där en slöjbärande kollega signalerar med sitt kroppsspråk till en flicka att hon ska ta på sig slöjan igen när den har åkt av eller hindrar en flicka att ha fysisk kontakt med en manlig personal i leksituationer”.
Enligt intervjupersonerna kan även kvinnliga medarbetare som bär slöja fungera som förebilder på ett sätt som sätter press på vissa flickor från muslimska familjer. Rexvid menar därför att staten bör inta en mer konsekvent sekulär hållning.
Skydda barn från ensidig påverkan
Han vill inte bara förbjuda religiösa symboler utan även politiska, filosofiska och ideologiska symboler hos personal i offentlig verksamhet. Som stöd för sin hållning hänvisar han till ett avgörande från Europadomstolen år 2001, där domstolen godtog att Schweiz förbjöd grundskolelärare att bära slöja med hänvisning till att yngre barn är särskilt påverkbara.
– Så man borde ta fasta på att läroplanerna i Sverige säger att barn ska skyddas från ensidig påverkan.
Rexvid, som själv växte upp i Iran under landets teokratiska styre, anser att Sveriges ökade religiösa mångfald har aktualiserat frågor om statens neutralitet gentemot religion. Han beklagar att utvecklingen har gått mot en större synlighet för religion i det offentliga rummet och menar att Sverige för det mesta har gett religionsfriheten företräde framför andra demokratiska principer, som jämställdheten.
Enligt Rexvid bygger offentlig tjänsteutövning på principen om neutralitet och att då skylta med religiösa symboler kan skapa misstro.
Han lyfter även fram ett resonemang som Frankrikes tidigare president Nicolas Sarkozy använde under debatten om slöjförbud i franska skolor. Han sade att när han äntrar en moské tar han av sig sina skor av respekt för muslimernas tro och menade att den franska skolan är statens vardagsrum och där råder våra värderingar.
Saknar trovärdighet
Samtidigt riktar Rexvid kritik mot den svenska politiska debatten om slöj- och niqabförbud. Han menar att de partier som driver frågan mest aktivt saknar trovärdighet.
– Det spelar naturligtvis roll vilka som driver de här frågorna. För mig saknar Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna trovärdighet, inte bara i frågor om niqab och slöja, utan jämställdhet och sekularism i stort. Det är två djupt värdekonservativa partier. I andra änden står kulturrelativister och islamister som vill urskulda förtryckarna. Men intresset är väldigt litet för dem som berörs direkt.
Slöjförbud
Sverigedemokraterna har drivit förslag om att förbjuda heltäckande slöjor, som niqab och burka, på offentliga platser. Argumentationen har främst handlat om säkerhet, integration och att ansiktsfördunkling i det offentliga rummet anses problematisk i möten med myndigheter och i det offentliga livet.
Förslaget har kritiserats för att det kan uppfattas som långtgående och rättsligt kontroversiellt i förhållande till religionsfrihet.
I Europa finns redan flera liknande regler. Frankrike införde 2011 ett förbud mot ansiktstäckande klädsel i hela det offentliga rummet och länder som Danmark, Belgien, Nederländerna, Österrike och Schweiz har olika former av förbud eller begränsningar, ofta i offentliga byggnader eller på vissa platser.
I flera muslimska länder ser reglerna annorlunda ut. I länder som Iran och Afghanistan är heltäckande eller obligatorisk slöja i stället påbjuden av staten, medan exempelvis Tunisien har infört begränsningar av niqab i vissa offentliga sammanhang med hänvisning till säkerhet.
