EU-kommissionen vill efter drygt tio år se ett slut på de svenska gränskontrollerna på vilka och vad som passerar in i och ut ur landet. Kritiker menar att Bryssel nu sätter den fria rörligheten och den egna prestigevinsten före medlemsländernas möjlighet att själva bedöma sina säkerhetsbehov.
Det som infördes som en tillfällig åtgärd under migrationskrisen 2015 har bedömts nödvändigt av Sveriges regering, riksdag och myndigheter att göras till ett permanent inslag i svensk gränspolitik. Nu vill EU-kommissionen att Sverige – tillsammans med åtta andra europeiska länder –avvecklar sina inre gränskontroller inom Schengenområdet och låter allt flöda fritt över gränsen.
Från Bryssel är budskapet tydligt – de långvariga kontrollerna anses inte längre tillräckligt motiverade. Samtidigt väcker beskedet kritik från dem som menar att EU-kommissionen i praktiken försöker diktera svensk säkerhetspolitik, trots fortsatt omfattande gränsöverskridande kriminalitet och illegal invandring.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
”Tillfälliga” kontroller inne på elfte året
När Sverige återinförde gränskontroller under hösten 2015 var syftet att hantera den akuta migrationssituationen. Kontrollerna skulle vara kortvariga men har därefter förlängts gång på gång av olika regeringar.
Nu har EU-kommissionen granskat situationen enligt Schengens gränsregler, som kräver en särskild bedömning när ett land haft inre gränskontroller längre än ett år på samma grunder. Förutom Sverige omfattas även bland andra Tyskland, Frankrike, Danmark, Nederländerna, Italien, Österrike, Slovenien och Norge.
Bryssel hänvisar till ”framgångar”
Kommissionens slutsats är att kontrollerna bör börja fasas ut. EU-kommissionen hänvisar till vad den beskriver som sina egna tydliga framsteg inom unionens migrations- och gränspolitik. Enligt kommissionen har de illegala gränskorsningarna minskat kraftigt under året men från en mycket hög nivå.
Kritiker ifrågasätter dock hur tillförlitliga sådana siffror egentligen är. Uppgifterna bygger i stor utsträckning på uppskattningar och registrerade upptäckter, samtidigt som mörkertalet kring illegal migration bedöms vara betydande.
LÄS ÄVEN: Felaktiga utbetalningar för miljoner stoppade efter tips från gränskontroll
Samtidigt kvarstår problemen med organiserad smuggling över Europas inre gränser. Illegala vapen och narkotika fortsätter att föras in i Sverige, medan stöldgods och annan brottsvinst transporteras ut ur landet i industriell skala av internationella nätverk. Trots detta anser kommissionen att läget nu motiverar en nedtrappning av kontrollerna.
Kritiker menar att det aktuella beslutet bottnar i Bryssels egenintresse av att signalera att unionens nya migrationsstrategi fungerar. Kommissionen beskriver själv utvecklingen som ett resultat av ”vår nya strategi” och att tillåta fortsatta gränskontroller skulle signalera motsatsen –att medlemsländerna inte håller med om att strategin varit så framgångsrik som Bryssel vill göra gällande.
Sverige kritiseras för bristande underlag
I yttrandet mot Sverige anser kommissionen att regeringen inte tillräckligt tydligt redovisat varför kontrollerna måste fortsätta. Sverige och Norge får dessutom kritik för att inte ha lämnat in den rapportering som krävs enligt regelverket efter långvariga kontroller. Kommissionen anmärker även på att Sverige saknar den riskanalys som ska göras när kontrollerna pågått längre än sex månader.
Bryssel pekar i stället på andra metoder som man menar borde användas, bland annat polisiära kontroller i gränsområden och utökat underrättelsesamarbete mellan länderna. Men sådana metoder används redan i stor utsträckning i kombination med de hårdare gränskontroller som Bryssel nu kräver ska avskaffas.
Försämrade säkerhetsläget består
Den svenska regeringen har å sin sida motiverat de senaste förlängningarna med ett försämrat säkerhetsläge och växande gränsöverskridande kriminalitet. I regeringens senaste beslut hänvisas bland annat till internationella kriminella nätverk, terrorhot på en förhöjd nivå och uppgifter om att främmande makt försöker utnyttja svenska gängmiljöer för egna syften, däribland den muslimska diktaturregimen i Iran.
EU-kommissionen bestrider inte att hotbilden existerar. Däremot tar man sig rätten att ifrågasätta de nationella regeringarnas bedömningar om att just gränskontroller är rätt verktyg. Kritiker menar dock att resonemanget bortser från verkligheten längs Europas öppna gränser, där polis och tullmyndigheter redan i dag har svårt att hantera den omfattande smugglingen av narkotika, vapen och människor.
Danmark används som slagträ
Kommissionen använder även Danmark som argument i kritiken mot Sverige. Danmark har valt att avveckla sina kontroller mot Sverige och hänvisar till fungerande polisiärt samarbete. Från Bryssel används detta som bevis för att alternativa lösningar kan fungera även utan permanenta gränskontroller.
LÄS ÄVEN: Regeringen och SD återinför inre gränskontroller
Men motståndare till ett avskaffande menar att situationen i Sverige skiljer sig från många andra länder, inte minst på grund av den grova organiserade brottsligheten och de säkerhetsproblem som vuxit fram under senare år.
Sverige kan ignorera uppmaningen
EU-kommissionens yttranden är formellt inte bindande. Det är fortfarande den svenska regeringen som avgör om kontrollerna ska förlängas eller avskaffas.
Men beskedet från Bryssel innebär samtidigt ökad press på Sverige att rätta sig efter unionens syn på Schengensamarbetet och den fria rörligheten.
