Har årtionden av invandring nu förändrat förutsättningarna för vilka politiska majoriteter som kan bildas i Sverige? Samnytt har talat med SD-politikern Kent Ekeroth, vänsterforskaren Tobias Hübinette och statsvetaren Zeth Isaksson – och trots mycket olika politiska utgångspunkter finns oväntade beröringspunkter. Men om vart utvecklingen leder går meningarna kraftigt isär.

Efter det svenska valet har demografin seglat upp som en av förklaringarna till resultatet. Diskussionen handlar inte bara om hur väljare med utländsk bakgrund röstar, utan också om valdeltagande, politisk mobilisering och hur en förändrad väljarkår på längre sikt kan påverka styrkeförhållandena.

En av dem som drivit frågan hårdast är Kent Ekeroth. Hans grundläggande resonemang är att invandringen inte bara förändrat Sveriges befolkning utan också väljarkårens sammansättning – och därmed förutsättningarna för politiken.

När Samnytt intervjuar Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik med en helt annan politisk utgångspunkt än Ekeroth – tidigare forskare inom kritiska ras- och vithetsstudier vid Karlstads universitet – befinner sig politiskt långt från Ekeroth. visar det sig att de åtminstone delvis gör samma observation.

Hübinette lämnade universitet i maj 2026 genom en överenskommelse med arbetsgivaren. Dessförinnan hade han stoppats från studentkontakt efter att ha åtalats för olaga hot och ofredande. Han dömdes senare för olaga hot och två fall av ofredande.

Är det en rättvis beskrivning att demografin har fått en avgörande politisk betydelse?

– Ja, demografin, alltså en ökad mångfald konkret då. Det har man ju fått i svensk politik, svarar Hübinette.

LÄS ÄVEN: Expo-forskaren om Ekeroths utspel att invandrarröster avgjorde valet: ”Konspiration”

När frågan preciseras till Ekeroths påstående om att flera decenniers invandring förändrat förutsättningarna för vilka politiska majoriteter som kan bildas, svarar Hübinette att den aktuella gruppen har blivit ”en väljargrupp av andra väljargrupper som alla partier nu måste ta hänsyn till”.

Han reserverar sig samtidigt för att de slutliga analyserna ännu inte gör det möjligt att med full säkerhet slå fast exakt vilka väljare som avgjorde valet.

Hübinette: Partierna måste förhålla sig till det nya Sverige

Hübinette beskriver väljare med utländsk bakgrund som en mycket stor men samtidigt heterogen grupp. Hans bedömning är att både högern och vänstern efter årets val kommer att tvingas tala betydligt mer om den.

LÄS ÄVEN: Slutet på valet: Rödgröna går mot valseger

Han pekar också på hur Vänsterpartiet vänt sig till väljare i invandrartäta områden och säger att partiet på detta sätt har gått in i vad han kallar ”det nya Sverige”. Samtidigt vänder han på kritiken – även andra stora svenska partier hade kunnat arbeta mer aktivt mot dessa väljare.

Hübinette konstaterar också att vissa grupper tenderar att rösta relativt likartat. Det är i sig inget historiskt nytt, framhåller han, och jämför med hur klass och religiös tillhörighet tidigare varit starkt förknippade med partival i Sverige.

Det är framför allt på en punkt som Hübinette tydligt skiljer sig från Ekeroth – frågan om avsikten bakom utvecklingen. Han tror inte på föreställningen att Socialdemokraterna ursprungligen skulle ha bedrivit invandringspolitik efter en plan att skapa framtida väljare.

– Det tror inte jag på. Och det verkar ju Ekeroth och andra tro på. Där skiljer vi oss åt, säger han.

Inte heller tror Hübinette att en kommande vänsterregering skulle öppna för större invandring med det uttalade syftet att på sikt skapa fler egna väljare. Han beskriver en sådan regeringsagenda som ”väldigt konstig”.

LÄS ÄVEN: Valet: Sverige ett djupt polariserat land

Isaksson varnar för att dra för stora slutsatser

Statsvetaren Zeth Isaksson är betydligt mer kritisk till Ekeroths resonemang. Han pekar på att demografi omfattar betydligt mer än invandring. Ålder, utbildning, kön, urbanisering och flyttströmmar mellan stad och landsbygd kan också förändra väljarkårens politiska sammansättning.

Socialdemokraterna är exempelvis överrepresenterade bland äldre väljare, påpekar han. Samtidigt påverkas de politiska skiljelinjerna av att människor flyttar till städer, utbildar sig och förändrar sina politiska preferenser.

Isaksson varnar särskilt för vad forskare kallar ett ”ekologiskt misstag” – att utifrån ett aggregerat resultat dra slutsatser om hur enskilda individer beter sig.

– Man bör inte dra slutsatser om hur enskilda personer eller grupper har röstat genom att titta på aggregerade valresultat, säger han.

Samtidigt medger Isaksson att vänstersidan bedrivit ett intensivt kampanjarbete i många av de områden som diskuteras.

– Det kan ju absolut ha lett till att fler röstar och att fler röstar på dem.

Han framhåller också att valdeltagandet normalt är lågt bland personer som nyligen blivit svenska medborgare och menar därför att man måste vara försiktig när gruppens betydelse för valresultatet beräknas.

LÄS ÄVEN: Socialdemokraternas katastrofval – tappar i traditionellt röda kommuner

Två forskare – två bilder av framtiden

Den kanske tydligaste skillnaden mellan Hübinette och Isaksson gäller vad som händer framöver. Hübinette tror att den växande väljargruppen med utländsk bakgrund kommer att påverka svensk politik allt mer. Han beskriver årets val som speciellt eftersom gruppens politiska betydelse för första gången hamnat så tydligt i centrum för den nationella debatten.

Han talar om ett ”yrvaket majoritetssamhälle” som först nu på allvar förstått hur stor väljargruppen har blivit.

Snarare är det lite att jag har tjatat om det här i många år. Jag har en känsla av att SD har rört sig i min riktning under de här fyra åren.

Kent Ekeroth (SD)

Isaksson avvisar däremot slutsatsen att Sverige skulle vara på väg mot ett politiskt system där människor i allt högre grad röstar efter etnicitet eller härkomst.

Hübinette menar att vi ganska snart kan få tydligare demografiska skiljelinjer, där etnicitet och härkomst får större betydelse för hur människor röstar. Vad säger du om det?

– Det stämmer inte. Det finns inga belägg för att det skulle vara så, svarar Isaksson.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: M, KD och L sover medan utländska röster avgör valet 2026

Han pekar bland annat på de stora politiska skillnader som redan finns inom den svenskfödda befolkningen och varnar för att behandla väljare med invandrarbakgrund som om de vore en homogen politisk grupp.

Ekeroth: ”Om bara svenskar hade röstat”

När Samnytt därefter lägger forskarnas invändningar framför Kent Ekeroth håller han fast vid sin grundläggande analys. Han accepterar att många andra faktorer påverkat valet och att SD eget tapp måste analyseras separat. Men enligt Ekeroth förändrar det inte hans slutsats om invandrarrösternas betydelse.

– Om bara svenskar hade röstat och inte invandrare, då hade vi inte fått en vänsterregering.

Ekeroth menar att orsakerna till att olika grupper röstar som de gör är sekundära i förhållande till det politiska utfallet. För honom är det konsekvenserna av den förändrade väljarkåren som står i centrum.

Hur känner du att det här har klingat med dina partikamrater i SD? Har du intrycket att några tycker att du har gått för långt?

– Snarare är det lite att jag har tjatat om det här i många år, säger Ekeroth och menar att partiet successivt närmat sig hans position.

– Jag har en känsla av att SD har rört sig i min riktning under de här fyra åren.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Svenskar måste mobilisera såsom MENA-invandrarna gör”

Isakssons kritik byggde på uppgift om indragen rösträtt

Efter Sveriges Radios intervju med Isaksson presenterades hans kritik av Ekeroths uttalanden som att resonemanget var antidemokratiskt.
Men när Samnytt frågar Isaksson exakt vad han syftar på framkommer en viktig detalj.

Isaksson säger att frågan hade presenterats för honom som att det handlade om att ”ta bort rösträtten från vissa medborgare”. Om det är vad som föreslås betraktar han det som en antidemokratisk process.

När Samnytt frågar Ekeroth om han föreslagit att dessa personer ska fråntas rösträtten blir svaret:

– Nej. Det har jag inte.

Ekeroth gör i stället en distinktion mellan rösträtt och medborgarskap. Den som är svensk medborgare har samma rättigheter, säger han, men tillägger att han anser att många aldrig borde ha beviljats medborgarskap.

Han går samtidigt längre än att bara förespråka återkallade medborgarskap vid exempelvis fusk. Ekeroth argumenterar även för att medborgarskap som beviljats under en politik han betraktar som alltför generös ska kunna omprövas.

Isaksson står å sin sida fast vid kritiken mot Ekeroths ordval ”röstboskap”.

– Det är ett ord som ändå låter avhumaniserande för mig. Människor är ju inte boskap.

LÄS ÄVEN: Larmet: Hundratals ”incidenter” i vallokalerna

Oense om det fanns en plan

Ekeroth och Hübinette skiljer sig också åt i frågan om vänsterns avsikter, men skillnaden visar sig under intervjun vara mindre kategorisk än den först kan framstå.

Hübinette menar att det inte funnits någon medveten plan från vänstern att genom invandring skapa nya väljare. Men när du använder begreppet ”röstboskap” låter det som att du menar att detta varit planerat?

Ekeroth svarar att han tror att vänsterpartierna i dag är mycket medvetna om hur olika invandrargrupper röstar.

– Jag vet inte om de gör det för att vinna valen, men jag tror att de är väldigt medvetna om det.

Den ursprungliga invandringspolitiken beskriver han däremot snarare som präglad av naivitet. Hans tes är att vänstern i dag har förstått den politiska potentialen och därför aktivt försöker mobilisera dessa väljare.

Där finns faktiskt en beröringspunkt med Hübinette. Även han avvisar tanken på en ursprunglig plan, men konstaterar samtidigt att Vänsterpartiet nu förstått och börjat förhålla sig till det demografiskt förändrade Sverige.

Ekeroth varnar för ”balkanisering”

När samtalet kommer in på framtiden ansluter sig Ekeroth tydligare till Hübinettes bedömning att demografiska skiljelinjer kan få större politisk betydelse.

Det här kommer att leda till en totalsplittring av det svenska samhället.

Kent Ekeroth (SD)

Ekeroth tror att även väljare med svensk bakgrund på längre sikt kommer att börja rösta mer utifrån grupptillhörighet. Han menar samtidigt att detta redan är starkare inom vissa invandrargrupper, en generalisering som Isaksson uttryckligen invänder mot.
Ekeroths framtidsbild är mörk.

LÄS ÄVEN: Det här kan vara valet som förändrar Sverige för alltid

Han varnar för vad han kallar en ”balkanisering” av Sverige, med större politiska motsättningar mellan grupper, ökade särkrav och minskad samhällsgemenskap.

– Det här kommer att leda till en totalsplittring av det svenska samhället, säger han.

Som exempel pekar han på storstäderna.

Är Malmö ett sätt att se en miniatyr av hur Sverige kan se ut om en tid?

– Malmö visar ju hur det kommer att gå. Stockholm och Göteborg är väl förlorade för alltid, säger Ekeroth.

Där står de tre intervjupersonernas olika perspektiv tydligast mot varandra.

Hübinette ser en ny och mycket stor väljargrupp som samtliga partier måste lära sig att förhålla sig till.

Isaksson varnar för att reducera ett komplicerat valresultat till invandring och mot att göra prognoser om individers framtida röstande utifrån aggregerade grupper.

LÄS ÄVEN: Efter valet 2026: Sverige vid brytpunkten och The Point of No Return

Ekeroth betraktar i stället förändringen av väljarkårens sammansättning som en långsiktig maktförskjutning som svensk politik enligt honom ännu inte förstått konsekvenserna av.