Regeringen och Sverigedemokraterna presenterade på torsdagen sitt förslag om att införa ett språkkrav i äldreomsorgen. Syftet, enligt Tidöpartierna, är att öka tryggheten och kvaliteten i omsorgen. Men förslaget möter kritik för att vara otydligt – det finns inget förbud mot att anställa personal utan tillräckliga språkkunskaper och ingen fast tidsplan för när alla ska nå upp till kraven.
På torsdagens presskonferens presenterade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), socialminister Jakob Forssmed (KD), SD:s socialpolitiska talesperson Jessica Stegrud och Liberalernas seniorpolitiska talesperson Malin Danielsson lagrådsremissen ”Ett språkkrav inom äldreomsorgen”.
Sjösätts med början 1 juli nästa år
Från den 1 juli 2026 ska det enligt förslaget stå i socialtjänstlagen att socialnämnder och privata utförare i äldreomsorgen ”ska arbeta för att personalen har en kunskapsnivå i svenska språket som är relevant för att genomföra insatser”. Den relevanta nivån anges till B2 enligt den europeiska språkramen (GERS).
– Äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda. Ett språkkrav i äldreomsorgen är därför mycket efterlängtat. Det inför vi för att stärka kvaliteten och patientsäkerheten, öka tryggheten och stärka äldres delaktighet, sade Anna Tenje.
LÄS ÄVEN: Chockerande behandling av åldringar på ökänt äldreboende
Jakob Forssmed betonade trygghetsaspekten.
– Att människor som får insatser inom äldreomsorgen kan göra sig förstådda, och har en rimlig chans att förstå den personal de möter, är en grund för trygghet och värdighet. Men tyvärr ser vi stora brister, med risker till följd.
LÄS ÄVEN: Sveriges skamfläck: Välfärdslandet som övergav sina gamla
Malin Danielsson (L) framhöll samtidigt de ekonomiska satsningar som görs.
– Genom att öka anslaget för Äldreomsorgslyftet till 1,8 miljarder kronor per år under 2026 och 2027 och inkludera språkutvecklande insatser säkerställer vi att vårdpersonal får rätt verktyg för att ge äldre den omsorg de förtjänar.
Stegrud: ”Äldreomsorgen ska inte vara ett integrationsprojekt”
Sverigedemokraternas Jessica Stegrud markerade tydligt att språkkravet handlar om att sätta de äldres behov i centrum – inte om integrationspolitik.
– Vi ser alltför ofta hur språkbrister i äldreomsorgen leder till missförstånd, otrygghet och i värsta fall stora risker för de äldre. Den här förändringen markerar ett tydligt skifte – äldreomsorgen ska sätta de äldres behov i centrum, inte fungera som ett integrationsprojekt, sade hon.
Hon erkände dock samtidigt att förändringen kommer att ske gradvis och inte så snabbt som många äldre och deras anhöriga hoppats på.
– Övergången måste ske successivt, eftersom en väldigt stor andel av de som arbetar i äldreomsorgen inte har tillräckliga språkkunskaper. Vårt förslag är ett pragmatiskt sätt att faktiskt komma vidare.
Inget förbud att anställa utan språkkunskaper
Trots regeringens tal om ”språkkrav” blir det inte ett absolut krav för att kunna arbeta i äldreomsorgen.
Kommuner och privata utförare får fortfarande anställa personer som inte kan svenska, men de måste arbeta för att språknivån successivt höjs.
– Med det här förslaget rycker vi inte undan mattan för kommunerna med den stora bristen på kompetens som finns, sade Anna Tenje till Aftonbladet.
LÄS ÄVEN: Sju av tio utan utbildning på äldreboende
Enligt regeringen handlar språkkravet om att arbetsgivaren ska ansvara för språkutvecklingen – inte att enskilda medarbetare måste uppfylla kraven från dag ett.
Det innebär att nyanställda och befintliga medarbetare kan studera svenska på arbetstid med stöd av Äldreomsorgslyftet, det vill säga på skattebetalarnas bekostnad – även om man befunnit sig i Sverige så länge att man redan borde kunna språket och tidigare deltagit i annan skattefinansierad svenska-undervisning såsom SFI.
Oklart när alla ska kunna svenska
Kritik riktas mot att regeringen inte har satt någon tidsgräns för när alla i äldreomsorgen ska ha nått den föreskrivna språknivån.
Exempelvis noterar tidningen Senioren att regeringen inte anger något slutdatum, utan bara föreslår att kommunerna ska utbilda personalen. Däremot kommer Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att kunna granska och utdöma vite mot kommuner som inte påbörjar arbetet.
Även Aftonbladet framhåller att det rör sig om ett krav på ”språkträning” snarare än ett faktiskt anställningskrav, medan Arbetet rapporterar att fackförbundet Kommunal välkomnar satsningen – så länge den används för att stärka personalen, inte för att säga upp dem.
– Det är självklart att man ska kunna svenska. Man ska kunna kommunicera med både de äldre och sina kollegor. Men det vilar ett tungt ansvar på arbetsgivarna att ge rätt förutsättningar, säger Malin Ragnegård, Kommunals ordförande, till tidningen.
Något motsvarande ”tungt ansvar” lägger facket inte på individen som kommit till Sverige om att anstränga sig för att lära sig språket.
Kommunerna får pengar – och åläggs ansvar
För att genomföra språklyftet tilldelas kommunerna 90 miljoner skattekronor år 2026, 165 miljoner 2027 och 150 miljoner per år från 2028 och framåt.
Dessutom ska 23 skattemiljoner kronor årligen avsättas för att relevanta myndigheter ska följa upp reformen och stödja kommunerna.
LÄS ÄVEN: Hovrätten: Inte så allvarligt våldta dement på äldreboende – Ali får sänkt straff
Regeringen räknar med att lagändringen och språkstödet ska bidra till både ökad kvalitet i vården och en tryggare arbetsmiljö. Men medarbetarna i äldreomsorgen kommer i praktiken att behöva kombinera arbete med svenskastudier – något som både ses som en möjlighet och en utmaning i en redan pressad sektor.
En reform med stöd – och frågetecken
Regeringens förslag har välkomnats av många som ett viktigt steg för att höja kompetensen i äldreomsorgen. Men kritiker menar att det riskerar att bli ett ”mjukt språkkrav” utan verklig verkan, eftersom kommunerna fortfarande får anställa personer som inte kan svenska.
Även tidsramen är oklar – ingen vet när äldreomsorgen faktiskt kommer att vara bemannad av personal som behärskar svenska på den nivå som regeringen nu fastställer.
Inte bara språkkunskaperna som brister
Det är heller inte bara när det gäller språkkunskaper som det brister i äldreomsorgen. Rapporterna har duggat tätt om andra former av allvarliga missförhållanden med allt från avsaknad av utbildning och kompetens till att de äldre utsätts för vanvård, stölder, förnedring och sexuella övergrepp av de anställda.
Ändå menar Tidöpartierna att förslaget markerar en tydlig förändring i riktning mot kvalitet och trygghet.
Hela presskonferensen kan ses nedan.
