SVT och SR kräver full kompensation för marknätet. Ytterligare 465 miljoner kronor från skattebetalarna ovanpå den ordinarie tilldelningen. Bolagen varnar för att lägre ersättning tvingar dem att ta pengar från journalistik och program.

I remissvar till regeringen kräver både Sveriges Television och Sveriges Radio full ersättning för ökade kostnader i marknätet. Det högsta alternativet i regeringens promemoria innebär 383 miljoner kronor till SVT och 82 miljoner till SR för 2026–2027, sammanlagt 465 miljoner, enligt SVT och den remitterade promemorian.

Bakgrunden är att övriga tv-aktörer lämnat marknätet. Betal-tv-kanalerna upphörde 2025 och TV4:s marksändningar i början av 2026. Samtidigt har prisregleringen av Teracoms distribution upphört från 1 januari 2026 efter beslut av Post- och telestyrelsen.

Resultatet syns i bolagens kostnader. SVT:s marknätskostnad beräknas till 374 miljoner kronor 2026, mot 195 miljoner 2025 och 163 miljoner 2024. SR:s kostnad stiger till 340 miljoner 2026, från 318 miljoner 2025.

Fyra alternativ – bolagen vill ha det dyraste

Regeringen har lagt fram fyra nivåer. 100, 75, 50 eller 25 procent av den beräknade merkostnaden för 2026 och 2027. Full kompensation ger SVT 383 miljoner och SR 82 miljoner. Det lägsta alternativet landar på 96 respektive 21 miljoner.

SVT och SR menar att full kompensation är det enda rimliga. Annars måste medel som är avsedda för journalistik, programverksamhet och digital utveckling gå till marknätet – en infrastruktur som staten krävt att public service ska behålla med 99,8 procents befolkningstäckning under perioden 2026–2033.

Sveriges Radio tillägger att den faktiska kostnaden blir klar först efter slutförhandling med Teracom.

Extra pengar trots åttaårsbeslut

Riksdagen har redan beslutat om tilldelningen för hela tillståndsperioden 2026–2033. För 2026 får SVT cirka 5,7 miljarder kronor och SR cirka 3,5 miljarder. Extra medel ska enligt regelverket hanteras restriktivt och endast komma i fråga i absoluta undantagsfall, exempelvis vid oförutsedda och extraordinära kostnader.

Regeringen har ändå bedömt att merkostnaden efter att andra aktörer lämnat nätet är en extraordinär kostnad utanför det ordinarie beslutet. Kulturminister Parisa Liljestrand har tidigare sagt att processen ska genomföras grundligt just för att värna oberoendet när man gör avsteg från principen om ett enda medelsbeslut per period.

Distributionsutredningen skulle redovisa hur marknätet ska organiseras och finansieras senast den 30 september 2026. Eventuella förslag därifrån kan påverka kostnaderna från 2028 – därför begränsas den föreslagna extrapengen till 2026 och 2027.

LÄS ÄVEN: Statsmedierna kräver flera miljarder extra – vill konkurrera med Spotify