Statsministerns olika måttstockar: Ryssland är ”folkrättsvidriga” – USA ”tillämpar” den bara annorlunda

Under Folk och Försvars årliga konferens i Sälen lyfte statsminister Ulf Kristersson (M) fram det han beskriver som det största hotet mot ”den regelbaserade världsordningen” på decennier. Han pekade på Rysslands invasion av Ukraina och Kinas markeringar mot Taiwan, men riktade även kritik västerut. Kritiken mot USA var dock nedtonad och tog främst formen av en uppmaning om att folkrätten måste respekteras, snarare än att Kristersson beskrev amerikanska ageranden i eget intresse som liknande vidriga brott eller hot mot världen. USA ”tillämpar” bara folkrätten på ett annat sätt än Sverige anser man ska göra.

I sitt tal på konferensen berättade Ulf Kristersson att det är turbulenta tider för ”den regelbaserade och multilaterala världsordningen” sedan varken Ryssland eller Kina vill förhålla sig till det USA eller EU bestämmer och den värld de vill upprätthålla.

– Den värld vi känner fortsätter alltså att skakas om. Ta det på allvar – men drabbas inte av panik. Vi ska inte vara rädda – men vi ska vara förberedda.

Enligt Kristersson har risken för stora krig ökat markant. Han framförde även att mindre nationer riskerar att offras på vägen i dessa krig. Hans fokus låg dock inte enbart på Rysslands invasion av Ukraina eller Kinas roll på sin planhalva i Asien.

– Ryssland bevisar redan att de inte ser Ukraina som ett eget land, utan som en del av deras intressesfär. Kina markerar allt oftare att de är beredda att ta Taiwan, även med våld. Det här en farlig väg att slå in på. 

Detta parallellt med att USA också har egna intressen för specifika länder och regioner runt om i världen. Han pekade särskilt ut USA:s senaste militära operation mot Venezuela tidigare i januari där deras ledare Nicolás Maduro – tillfångatogs av amerikanska specialstyrkor och fördes ut ur landet och nu sitter frihetsberövad i ett häkte i New York.

Inledningsvis sades USA:s ingripande i ett annat land främst handla om att föra en efterlyst ”kartelledare” till domstol i USA. Hela upplägget har varit att Maduro misstänks ha möjliggjort att stora mängder narkotika smugglats till USA och att han därför är personen som måste stoppas.

Men i takt med att Vita huset kommenterat operationen mer i detalj har retoriken och fokuset skiftat. Nu har det amerikanska justitiedepartementet bland annat tonat ned i åtalet att Maduro är ledare för en drogkartell. I stället handlar diskussionen mer om Venezuelas olje‑ och handelsresurser. Där Trump har tydliggjort att han kommer se till att amerikanska bolag tar över detta, att han ”ska styra” Venezuela framöver. Men även bestämma med vilka länder Venezuela har handel.

LÄS ÄVEN: Trump: USA kommer styra Venezuela

Kristersson menar att Trumps agerande med intåget i Venezuela kan uppmuntra fler länder att agera på samma sätt som honom, i strid mot folkrätten och med liknande syn på världen.

– USA:s militära angrepp mot Venezuela ledde till att president Maduro nu står inför rätta. Han var ingen legitim ledare av sitt land och väldigt få kommer sakna honom vid makten. Men det bryter likväl mot folkrätten och riskerar att uppmuntra fler länder att agera likadant, och se på världen på samma sätt.

LÄS ÄVEN: Venezuela kommer bara köpa amerikanska produkter

Den svenske statsministern tog även upp Grönland, som han insett riskerar att stå på tur i Trumps planer under den här mandatperioden. Trump har den senaste tiden tydliggjort att USA ska ha Grönland och kommer göra något för att uppnå detta mål – antingen den enkla vägen eller den hårda vägen.

– Men om vi inte kan göra det på det lätta sättet kommer vi att göra på det svåra sättet, sa Trump och fortsatte:

– Om vi inte gör det kommer Ryssland eller Kina att ta över Grönland. Och vi kommer inte att ha Ryssland eller Kina som vår granne, sa Trump. 

Detta motiveras alltså med att Ryssland annars skulle kunna ta över ön och därmed bli granne med USA, något som skulle hota landets säkerhet. Samtidigt verkar presidenten ha glömt att USA redan gränsar till Ryssland vid Alaska och att den östra delen av Ryssland, Chukotka-regionen, ligger närmast USA över Bering sund.

”Folkrättsvidrigt”

Det är numera en knepig situation för Ulf Kristersson, som under sin tid som statsminister ägnat sig åt att peka på Rysslands invasion av Ukraina och deras närvaro i öst som det stora hotet mot mindre nationer och världsordningen. Han har i flera uttalanden kallat deras ageranden för ”folkrättsvidriga”.

Nu tvingas Kristersson även vidga blicken västerut mot USA – den dominerande militärmakten inom Nato – som vill ha fler länder under sitt inflytande. Han kan däremot inte kalla USA:s agerande för folkrättsvidrigt, vare sig när det gäller militära operationer i Venezuela, planerna att ta över Grönland den hårda vägen eller tidigare brott mot folkrätten, som invasionerna av Irak och Afghanistan.

USA:s militära insatser i de sistnämnda konflikterna kritiseras ofta för att bryta mot folkrätten och orsakat omfattande skador både på länderna och konsekvenser vi idag ser i Europa. Bland annat genom massinvandring till EU, förlorade liv i militärinsatser och enorma kostnader för bistånd – påverkar fortfarande medlemsländerna och har framför allt bidragit till att förändra demografin på den europeiska kontinenten för gott.

En sådan kritik är dock ovanlig bland EU:s politiska ledare och få tycks reflektera över de långsiktiga konsekvenser som USA:s tidigare folkrättsöverträdelser, som invasionerna av Irak och Afghanistan, haft för EU.

I sitt tal vid Folk och Försvar i Sälen nöjde sig Kristersson med att peka på att USA:s retorik mot Danmark och Grönland är ”hotfull” och betonade att folkrätten måste respekteras.

Olika syn på brott mot folkrätten – beorende på land

Att folkrätten måste respekteras var också Kristerssons kommentar på sociala medier efter attacken mot Venezuela. Utöver det gjorde statsministern ingen närmare värdering av USA:s agerande med hänvisning till att Maduro saknar legitimitet och att det nu är dags för en övergång till demokratiskt styret i Venezuela.

Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur. Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige. Nu behövs en snabb och fredlig övergång till demokratiskt styre i Venezuela.

Del av Ulf Kristerssons X-inlägg efter attacken.

I Kristerssons analys framstår det som att det framför allt är Rysslands agerande som kan klassas som folkrättsvidrigt och ska möta det tunga motståndet. USA:s militära insatser, både historiskt och i nutid, ges däremot inte samma bedömning, utan möts främst av uppmaningar om att se över sina ageranden och handlingar och respektera folkrätten.

Vad har vi att sätta emot USA?

Kristersson fick under sin tid på scenen vid Folk och Försvar i Sälen frågan om Sverige kan samarbeta med ett land som bryter mot folkrätten. Statsministern försökte undvika frågan för att slippa gå in på detaljer om USA:s ageranden runt om i världen, men uppgav till slut att han inte har några problem med det – eftersom man, enligt honom, kan hålla isär olika frågor.

Vidare tonade han istället ned frågan genom att beskriva det som att USA bara ”tillämpar folkrätten” på ett annat sätt än Sverige ser på den.

Att ”tillämpa folkrätten annorlunda” kan vara ett sätt att beskriva president Donald Trumps nya hållning vad gäller utrikespolitik, som också ligger i linje med tidigare presidenters synsätt och USA:s tidigare invasioner av andra länder. I en intervju med The New York Times redogjorde Trump för hur han ser på folkrätten och sin egen makt över världen.

The New York Times frågade Trump om han ser några begränsningar för sin ”globala makt” efter attacken mot Venezuela, hoten mot Kuba och planerna för Grönlands framtid.

– Ja, det finns en sak. Min egen moral. Mitt eget sinne. Det är det enda som kan stoppa mig, sa Trump.

I Sälen var moderatorn Karin Hübinette på hugget och ställde frågor om ”den regelbaserade världsordningen” särskilt mot bakgrund av att USA är på ny militärturné och dessutom öppnar för ett övertagande av Grönland.

Den tidigare SVT-journalisten frågade vad Sverige och Europa egentligen har att sätta emot supermakten USA när landet själva struntar i folkrätten för sina egna intressen.

– Dt är klart att ytterst har varje enskilt land relativt lite att sätta emot. Det betyder ju inte att varje land inte själv ska göra det man tycker är rätt.

Kristersson sade att regeringen redan agerar på det sätt han anser vara rätt. Enligt honom handlar det om att hålla isär olika frågor och samarbeta där det finns samsyn. Han framhöll att Sverige uppskattar USA:s insatser i fredsdiskussionerna och de nya amerikanska säkerhetsgarantierna, samtidigt som regeringen är kritisk mot brott mot folkrätten och mot hur frågan om Grönland har uttryckts.

Duckade frågan

När Kristersson fick frågan från en besökare på konferensen om huruvida Sverige kan ingå ett långsiktigt försvarssamarbete med ett land som bryter mot folkrätten undvek han delvis att svara på frågan. Istället nöjde sig statsministern även här med att framföra att regeringen är kritiska till det USA gör i Venezuela i folkrättslig bemärkelse.

Det fick moderatorn att skära in och be statsministern ge ett rakt svar på frågan.

Moderator: Men ursäkta, jag tolkar det som att – ja – Sverige kan samarbeta med ett land som bryter mot folkrätten?

– Vi kan absolut samarbeta med ett land även när vi kritiserar dem för att de inte tillämpar folkrätten som vi tycker att man ska göra.

Moderator: Ja, eller kanske bryter mot den då … möjligen.

Kristersson stod tyst när moderatorn fyllde i hans undvikande svar, och därefter gick programmet vidare med nya frågor.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Sverige attackeras först vid ett Nato-Ryssland-krig

Se talet men även frågestunden från Folk och Försvar här