Tidigare i år beviljades Aftonbladet en nationell radiolicens och man ersatte en klassisk radiokanal. Detta befarar Sverigedemokraterna kan leda till att radiokanalen blir ytterligare en megafon för tidningens åsiktsjournalistik inför valet och man frågar kulturministern ifall regeringen avser agera.
Det var den 18 februari som Aftonbladet beviljades en nationell radiolicens och gavs plats på nationell marksänd radio via FM-bandet. Samtidigt blev den klassiska radiokanalen NRJ av med sin licens efter 20 år.
I sin skriftliga fråga till kulturminister Parisa Liljestrand (M) konstaterar Josef Fransson (SD) också att Jan-Olof Lind, generaldirektören för Mediemyndigheten som ansvarar för licenserna, har en bakgrund som statssekreterare åt den tidigare socialdemokratiska försvarsministern Peter Hultqvist.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Myndighet får extra pengar – ska bekämpa AI-desinformation
”Detta är i sammanhanget allt annat än ovidkommande, då Aftonbladet står Socialdemokraterna nära”, skriver Fransson.
Megafon för vänsterblocket
Sverigedemokraten noterar också att beslutet att Mediemyndigheten ska utse kommersiella aktörer på FM-bandet fattades genom lagändringar i radio- och tv-lagen vilket gör att radiolicenserna inte längre går till högstbjudande utan sker på mer godtyckliga kriterier, vilket leder till frågan:
Om Aftonbladet flyttar över poddar och åsiktsjournalistik till radiokanalen blir denna en megafon för vänsterblocket i cirka en och en halv månad av valrörelsens slutskede. Mig veterligen finns det inga formella hinder för att bedriva valkampanj 24/7 under denna radiolicens. Detta gör spelplanen skev och gynnar specifikt ett parti.
Med anledning av detta vill jag fråga kulturminister Parisa Liljestrand:
Delar ministern min problembeskrivning, och avser ministern att i så fall agera på något sätt utifrån händelseutvecklingen?
I Liljestrands svar hänvisar kulturministern bland annat till att vid fördelningen av tillstånd ska en mångfald både till innehåll och ägande eftersträvas.
Hon tar också upp att frekvensutrymmet är en begränsad resurs och av yttrandefrihetsgrundlagen följer att radiofrekvenserna ska tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet samt att ändringarna är något som efterfrågats länge inte minst av radioaktörerna själva och syftar ytterst till att främja yttrandefrihet och mediemångfald.
Ingen godtycklighet
När det gäller själva frågan uppger Liljestrand att hon som statsråd varken kan eller ska uttala sig om enskilda beslut men hävdar samtidigt att någon godtycklighet inte finns med i tillståndsgivningen.
Avslutningsvis heter det att att samma urvalsförfarande nu tillämpas för all kommersiell radio ger goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar kommersiell radioverksamhet.
