AI håller snabbt på att förändra finansmarknaden och används redan av banker och andra finansiella företag. Nu varnar Riksgälden för att tekniken samtidigt kan förstärka börsras, underlätta cyberattacker och skapa nya risker för hela det finansiella systemet.

Artificiell intelligens används i dag till allt från kundservice och kreditbedömningar till investeringsanalys, handel och riskhantering. I en ny analys går Riksgälden igenom utvecklingen och konstaterar att tekniken kan göra finansmarknaden både effektivare och mer sårbar.

Ett av problemen uppstår om många banker, fondförvaltare och andra investerare börjar använda liknande AI-modeller. Modeller som tränats på liknande data och reagerar på samma marknadssignaler kan komma fram till samma slutsats samtidigt. På en orolig marknad kan konsekvensen bli att många system exempelvis börjar sälja samma tillgångar samtidigt.

AI kan förstärka flockbeteendet

Flockbeteende är inget nytt fenomen på finansmarknaden. Investerare har alltid påverkats av vad andra gör, vilket kan förstärka både uppgångar och nedgångar. Riksgälden konstaterar dock att AI kan förstärka problemet. Om många marknadsaktörer använder samma eller liknande modeller riskerar deras agerande att bli mer likriktat.

Det kan i sin tur förstärka prisrörelser och försämra likviditeten när marknaden redan befinner sig under press.

Myndigheten pekar också på problemet med så kallade svarta lådor. De mest avancerade AI-systemen kan fatta beslut genom processer som är så komplicerade att det blir svårt även för de människor som använder systemen att i efterhand förklara varför ett visst beslut fattades.

Om AI får en allt större roll i handeln kan det därför bli svårare att förstå varför marknaden plötsligt reagerar på ett visst sätt.

Banker beroende av samma teknikjättar

En annan risk är att finanssektorn blir beroende av ett litet antal teknikföretag. Banker behöver inte själva utveckla de stora AI-modellerna eller infrastrukturen bakom dem. I stället kan samma modeller, molntjänster och datacenter användas av ett stort antal företag.

Det skapar en koncentrationsrisk. Ett tekniskt fel, en cyberattack eller andra problem hos en central leverantör skulle kunna påverka många finansiella aktörer samtidigt.

Redan 2024 uppgav 84 procent av de finansföretag som deltog i en undersökning från Finansinspektionen att anställda använde generativ AI i sitt arbete. 22 procent hade konkreta användningsområden för AI-system inom verksamheten och ytterligare företag arbetade med pilotprojekt eller planerade sådana.

Hundratals miljarder dollar satsas på AI

Riksgälden lyfter även de enorma investeringarna i den infrastruktur som krävs för AI.

De globala investeringarna i bland annat datacenter och annan AI-relaterad infrastruktur uppskattades under 2025 till omkring 318 miljarder dollar. Investeringarna väntas fortsätta öka kraftigt.

När beloppen växer behöver företagen i allt större utsträckning extern finansiering. En del sker genom traditionella banker, men även den snabbt växande marknaden för privata krediter används. Den marknaden är mindre transparent än den traditionella banksektorn, vilket enligt Riksgälden gör det svårare att bedöma hur riskerna är fördelade.

Myndigheten hänvisar samtidigt till Europeiska centralbanken, som har pekat på de mycket höga värderingarna av amerikanska teknik- och AI-bolag. Värderingsnivåerna har i vissa avseenden närmat sig situationen under IT-bubblan kring millennieskiftet.

Om förväntningarna på AI-bolagens framtida vinster visar sig vara för optimistiska kan kraftigt fallande värderingar därför få konsekvenser även för företag och långivare som finansierat den omfattande utbyggnaden.

Cyberattacker mest akut

Den kanske mest omedelbara risken finns emellertid inom cybersäkerheten.

AI kan användas för att snabbt analysera stora mängder kod, upptäcka säkerhetsbrister och hjälpa angripare att identifiera hur dessa kan utnyttjas. Det kan göra avancerade cyberattacker både billigare och enklare att genomföra.

– Man kan argumentera för att det i närtid är AI möjlighet att underlätta cyberattacker som är den mest akuta risken, säger rapportförfattaren Andreas Johnson i Riksgäldens presentation.

På längre sikt bedömer han att AI påverkan på hur finansmarknaderna fungerar kan bli en betydande risk för den finansiella stabiliteten.

Riksgälden understryker samtidigt att tekniken har stora potentiella fördelar. AI kan bland annat effektivisera analyser och riskbedömningar och förbättra möjligheterna att upptäcka bedrägerier. Men ju större roll tekniken får i det finansiella systemet, desto större blir också konsekvenserna om många aktörer börjar förlita sig på samma modeller, data och tekniska infrastruktur.