I veckan beslutade regeringen att en lagrådsremiss om public service ska klubbas igenom och föreslås träda i kraft till årsskiftet. Lagen påstås bland annat upprätthålla och värna public service “oberoende och integritet”. Men Socialdemokraterna är inte nöjda och kräver blocköverskridande samtal.
Regeringen föreslår att bestämmelser om public service ska samlas i en ny lag, lagen om public service, vilken ska innehålla bestämmelser om public service-uppdraget, finansieringen av uppdraget, granskningen av program samt vissa regler om att utse dess styrelseledamöter och vd.
I den föreslagna lagen regleras också vilka villkor regeringen får ställa för public service-uppdraget. Regeringen kommer att kunna ställa motsvarande villkor som i dag men villkoren kommer kunna omfatta allt innehåll från public service oavsett hur det distribueras. Möjligheten att granska innehåll utökas också och regleringen för innehåll från public service blir teknikneutral.
LÄS ÄVEN: Undersökning: Nästan bara vänsterväljare anser SVT och SR sakliga och opartiska
– Regeringen har tagit fasta på public service-kommitténs förslag till ny lag om public service. Vår bedömning är att lagstiftningen kommer att skapa en mer enhetlig och ändamålsenlig reglering av public service. Regleringen kommer att bidra till att upprätthålla och värna verksamheternas oberoende och integritet samt möjliggöra kontinuitet och tydlighet för public service, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).
Gäller till 2033
I maj kommer regeringen ge förslag på vilka villkor som bör ställas för public service under avtalsperioden och hur mycket medel som bör tilldelas.
LÄS ÄVEN: Stor majoritet vill se ett bantat public service
Trots att både Sverigedemokraternas och Moderaternas väljare är tveksamt inställda till public service tycks status quo råda på public service-fronten då avtalsperioden är 2026-2033, alltså flera år framåt.
S missnöjda med finansieringen
I en debattartikel publicerad i veckan beklagar sig S-ledaren Magdalena Andersson och partiets kulturpolitiska talesperson Lawen Redar över att “föreslaget innebär omfattande nedskärningar i public service”.
“Regeringen måste tänka om och sätta Sveriges och det svenska folkets säkerhet före en ideologisk nedmontering”, heter det.
Enligt S-duon lever vi i “en ny och farligare tid” och hoten består bland annat av “desinformation” – “I många fall med syfte att påverka svenska folkets uppfattningar, beteenden och beslutsfattande genom att splittra, skapa polarisering och försöka undergräva förtroendet för samhällets institutioner och demokratin.”
Vidare skriver Andersson och Redar att statstelevisionen och statsradion “har en särställning i totalförsvaret genom sina breda och allsidiga uppdrag i allmänhetens tjänst med starkt förtroende hos befolkningen”, ett uppdrag som påstås bygga på att de bland annat har krav på oberoende.
Man menar också att uppdraget att nå ut till hela befolkningen och fungera som en samlande kraft är viktigare än någonsin, och att nås av korrekt information är av avgörande betydelse i en kris- eller krigssituation.
I Sverige har vi länge satt ett värde i att komma överens brett över blockgränsen i för Sverige helt avgörande frågor, som energi, försvar och när det gäller public services långsiktiga uppdrag och finansiering. Trots detta valde Tidöpartierna att frångå svensk tradition och i stället taktisera i frågan om public service. SD och regeringens ideologiska iver för ett bantat public service och detaljstyrning av innehåll har fått gå före att säkra SVT:s, SR:s och UR:s förmåga att säkerställa rätt och riktig information till svenska folket i tider av kris eller krig. Sedan detta blev tydligt i maj 2024 har den säkerhetspolitiska krisen i Europa fördjupats. Det gör att tidigare fattade beslut behöver omprövas. Den nya verkligheten behöver återspeglas i de beslut som regeringen fattar.
Med hänvisning till det förvärrade säkerhetspolitiska läget kräver Socialdemokraterna nu blocköverskridande samtal om public service tillståndsperiod 2026-2033.
Kan sänkas utan problem
En som har studerat turerna kring public service närmare är Lars Lindgren. I ett Facebookinlägg redovisar han hur finansieringen till statstelevisionen och statsradion mycket väl kan sänkas rejält utan att den påstått viktiga samhällsbevakningen berörs:
