När V-politikern Mohamed Abdukardir Alis svenska medborgarskap började väcka frågor nöjde sig Marita Welin inte med att läsa vad andra hade skrivit. Den 64-åriga sjukpensionären började själv begära ut handlingarna och kartlägga tjänstemännen bakom beslutet – och tänker gå vidare till domstol för att få svar. Nu reagerar även en källa inne på Migrationsverket på vad hennes granskning har blottlagt och pekar på tre möjliga förklaringar: ”pinnjakt”, bristande kunskap om regelverket eller aktivism.
Marita Welin är ingen yrkesjournalist. Hon är 64 år, sjukpensionär efter en allvarlig skada och sitter hemma i Kristinehamn och gör något som normalt förknippas med en granskande redaktion – begär ut myndighetshandlingar, följer beslutsvägar och försöker identifiera vilka tjänstemän som gjort vad.
Den här gången gäller granskningen V-politikern Mohamed Abdukardir Ali och beslutet att bevilja honom svenskt medborgarskap.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Hur började din granskning av Mohamed Alis medborgarskap? Vad var det som fick dig att reagera från början?
– Det som har fått mig att reagera är ju det som har framkommit i media. Framför allt hur det har gått till, hur han har fått det här medborgarskapet helt enkelt. Och det som har framkommit runtom, att han hade skulder.
En personlig erfarenhet fick henne att reagera ytterligare. Marita berättar om en engelsk bekant i Sverige som haft ekonomiska problem och som, enligt henne, fått besked från Migrationsverket att han även efter att skulden betalats måste vänta två år innan medborgarskap kan bli aktuellt.
Migrationsverkets egen information bekräftar principen. Myndigheten skriver att även den som betalat sina skulder normalt måste vänta en tid – ”oftast två år” – för att visa att personen kan förbli skuldfri.
LÄS ÄVEN: Efter misstänkta valfusket: V-somaliern sjukanmäld – duckar polisförhör
”Där framkommer ändå ingenting”
Marita följer framför allt det som brukar kallas alternativmedier, där Samnytt ingår. Det framkommer när Samnytt frågar vilka medier hon syftar på.
När du säger media, vilka medier menar du då?
– Ja, alternativmedier. Jag undviker andra medier, för där framkommer ändå ingenting.
Det som slutligen fick henne att börja gräva själv var bland annat uppgifter om att felaktiga uppgifter skulle ha lämnats i processen kring Ali.
– Då tänkte jag att nej, nu försöker jag ta tag i det här. För ingen annan verkar ju göra det, alltså inte fullt ut. Att media har granskat att det ser ut på det här sättet, det är ju en sak… Men få ut handlingar. Vilka är det som har hållit i trådarna?
Beslutet och de unga tjänstemännen
Ali beviljades svenskt medborgarskap den 20 februari 2026. På medborgarskapsbeviset står Mattis Bygdén som beslutsfattare och Mikaela Kristensson som föredragande.
Marita har även börjat granska tjänstemännen bakom beslutet och reagerar bland annat på att de, enligt hennes efterforskningar, är unga. Hon uppskattar Bygdéns ålder till omkring 30 år och Kristenssons till omkring 27, men de exakta åldrarna har Samnytt inte kunnat verifiera.
– Så det är ju unga människor. Jag finner väl att hela grejen är anmärkningsvärd.
Det viktigaste för henne är dock inte tjänstemännens ålder utan vad de faktiskt kontrollerade innan medborgarskapet beviljades.
Migrationsverket uppger självt att myndigheten hämtar information från Kronofogden, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen för att kontrollera om den sökande har skulder eller har begått brott.
Beskedet från Migrationsverket
När Marita begärde att få ut underlaget fick hon ett svar som fick henne att reagera. Migrationsverket skrev:
”Notera dock att några direkta utredningar generellt inte finns i medborgarskapsärenden. Det finns ofta bara sammanställningar.”
Myndigheten föreslog därför att hon först skulle begära ut dagboksbladet, se vilka handlingar som finns i akten och därefter specificera vilka av dessa hon vill ha ut.
Det betyder inte att Migrationsverket säger att någon prövning över huvud taget inte görs. Men formuleringen väckte nya frågor hos Marita om hur prövningen dokumenterats och exakt vilket material beslutsfattaren hade framför sig.
Hur tolkar du svaret från Migrationsverket?
– Ja, det är ju handlingar som man inkommer med som naturligtvis står i dagboksbladet. Men där ska det ju framgå att de som har handlagt det här ska ha tagit kontakt med Kronofogden för att kontrollera det här till exempel. Vad har polisen sagt? Eventuellt Säpo utifrån hans [Alis, red. anm.] kontakter.
Det är just dessa kontakter med Somalia hon nu vill följa.
– Vad finns det i de här dagboksanteckningarna? Och vad har han egentligen sagt till Migrationsverket eftersom han får ett medborgarskap?
”Jag går ända till kammarrätten”
Marita tolkar också Migrationsverkets sätt att hantera hennes begäran som ett försök att dra ut på processen.
– Jag skulle vilja kalla det för en medveten fördröjning.
Och hon tänker inte nöja sig med ett nej.
Jag anser att de på Migrationsverket, de är ju korrupta. Det pågår aktivism där. Det är min bestämda uppfattning.
Marita Welin, sjukpensionär och medborgarjournalist
Vad gör du om du inte får ut handlingarna du har begärt?
– Jag går ända till kammarrätten om jag inte får ut handlingarna.
Marita säger sig ha erfarenhet av sådana strider sedan tidigare. Hon berättar att hon vid flera tillfällen överklagat sekretessbeslut i sin egen kommun och fått rätt.
– Jag vet precis hur myndigheter agerar. Jag vet hur de agerar i min egen kommun och hur de missbrukar offentlighetsprincipen.
Hon beskriver det hon håller på med som en form av medborgarjournalistik.
– Jag måste börja granska makten. För att det här håller inte längre.
Maritas slutsatser stannar emellertid inte vid kritik mot utlämnandet av handlingarna. Hon riktar betydligt hårdare anklagelser mot Migrationsverket.
Hur ser du själv på det du hittills har fått fram om myndighetens hantering?
– Jag anser att de på Migrationsverket, de är ju korrupta. Det pågår aktivism där. Hon tillägger:
– Det är min bestämda uppfattning.
Det finns i nuläget inget belägg för att de två tjänstemän som hanterade Alis medborgarskap skulle ha gjort sig skyldiga till korruption. Men Marita menar att det är just därför hon vill se hela underlaget – för att kunna avgöra vilka kontroller som gjordes och på vilka grunder beslutet fattades.
Skuldsanering till 2027
Skuldfrågan är central i hennes granskning. Enligt de uppgifter Marita arbetar utifrån löper Alis skuldsanering till 2027, samtidigt som han beviljades medborgarskap redan i februari 2026.
Migrationsverket skriver att obetalda skulder hos Kronofogden kan medföra avslag och att även en person som betalat sina skulder normalt måste vänta omkring två år innan medborgarskap kan beviljas.
Fyra månader efter att han beviljats skuldsanering uppgav Mohamed Ali för Migrationsverket att han inte hade några skulder hos Kronofogden. Hans ombud skrev senare till domstol att saneringen var slutförd. Den pågår till 2027, vilket Kvartal rapporterat.
Efter att man har betalat klart sin skuld måste man ändå vänta i två år…
– Ja, i två år, ja. Och det hade de tydliggjort för honom, säger Marita om sin engelske bekants kontakter med Migrationsverket. Just därför vill hon veta hur myndigheten resonerade i Alis fall.
– Han har ju en skuldsanering satt till 2027. Då med noll kronor som de beslutat att han skulle betala.
Sedan kommer nästa fråga.
– Hur har han haft råd att resa till Somalia? Vem har betalat det?
Att en person under skuldsanering gör en utlandsresa visar i sig inte att något fel begåtts. Maritas fråga gäller i stället hur resorna finansierats och om de ekonomiska omständigheterna varit kända av de myndigheter som hanterat ärendena. Därför riktar hon nu blicken även mot Kronofogden.
Menar du att granskningen bör gå vidare även där?
– Ja, självklart anser jag att Kronofogden, även de behöver granskas. Vem har haft det ärendet där?
LÄS ÄVEN: V-somaliern fick skuldsanering med nollplan – var inte ens svensk medborgare
Hon frågar sig bland annat hur myndigheten resonerat kring Alis framtida möjligheter att arbeta och betala sina skulder
– Den här personen är så ung. Hade de räknat med att han inte skulle kunna jobba någon gång i sitt liv?
Det är egentligen alla politiker. Och det är oavsett färg, ska jag säga. Det står jag för. Jag är lika förbannad på allihopa. Varför reagerar inte de? Överhuvudtaget. Polis och åklagare har känt till det här under en lång tid. Varför gör inte de någonting?
Marita Welin, sjukpensionär och medborgarjournalist
Marita har också börjat intressera sig för Alis bakgrund i Sverige och hans senare resor till Somalia.
Han fick ju uppehållstillstånd genom asylskäl. Och sedan åkte han tillbaka till Somalia. Hur vill du kommentera det – att man får asyl här därför att man flyr från sitt land och sedan åker tillbaka?
– Åker man tillbaka till landet man flydde ifrån för sitt liv och får asyl på de grunderna, då har man ju inga asylskäl.
LÄS ÄVEN: Somalisk kryssraket i Småland pekas ut för valfusk: ”Kändes inte som ett fritt val”
De exakta skyddsskäl som låg till grund för Alis uppehållstillstånd är sekretesskyddade. Det är därför inte heller klarlagt hur hans senare resor till Somalia har bedömts av Migrationsverket.
Men Marita tycker att resorna borde ha väckt frågor.
– Det måste ju någon dra öronen åt sig. Åker du tillbaka till landet du flytt ifrån?
”Jag är lika förbannad på allihopa”
När samtalet kommer in på politiken säger Marita att hennes ilska inte är begränsad till något enskilt parti.
– Det är egentligen alla politiker. Och det är oavsett färg, ska jag säga. Det står jag för. Jag är lika förbannad på allihopa.
Vad tycker du att politikerna borde göra?
– Varför reagerar inte de? Överhuvudtaget. Polis och åklagare har känt till det här under en lång tid. Varför gör inte de någonting?
Hon går så långt som att hävda att tjänstefel kan ha begåtts.
– De här på Migrationsverket har ju uppenbart gjort tjänstefel. Det är min bestämda uppfattning. Det råder inga tvivel om det.
Chefen vägrade svara
Samnytt har försökt få svar direkt från Migrationsverket. Mattis Bygdén, som står angiven som beslutsfattare på medborgarskapsbeviset, har inte gått att nå. Samnytt kontaktade därför även Åsa Holmes, chef för Migrationsverkets medborgarskapsverksamhet i Göteborg.
Frågorna gällde bland annat vilka kontroller som görs av skulder och skuldsanering, hur den så kallade karenstiden bedöms och hur myndigheten dokumenterar underlaget bakom ett medborgarskapsbeslut.
Holmes ville inte besvara några frågor utan hänvisade Samnytt till Migrationsverkets pressavdelning.
Kan du svara på några mer generella frågor kring hur ärenden hanteras?
– Nej. Det får gå via Press, du får kontakta dem, så gör vi upp en plan, om jag kan prata med dig.
Varför vill du inte svara på våra frågor?
– För att jag är oförberedd på frågorna. Jag vill veta vad frågorna gäller innan jag svarar.
Att Samnytt hade förklarat vad frågorna gällde förändrade inte Holmes inställning.
LÄS ÄVEN: Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur
Migrationsverkskälla reagerar: ”Det är ju jättekonstigt”
Marita Welin är inte ensam om att reagera på hur Mohamed Abdukardir Ali kunde beviljas svenskt medborgarskap. Samnytt har låtit en sedan tidigare väl insatt källa på Migrationsverket gå igenom de senaste uppgifter som framkommit kring ärendet.
Ett beviljande är ju bara att följa mallen och trycka på knappen. Men ett avslag måste ju alltid motiveras, det tar mycket längre tid. Och man får betalt efter hur många beslut man fattar.
Samnytts källa på Migrationsverket
Källan arbetar i nuläget inte med medborgarskapsärenden och känner inte de berörda handläggarna personligen. Men källan reagerar starkt på kombinationen av Alis skulder, de tidigare avslagen och uppgiften att hans skuldsanering fortfarande löper när medborgarskapet beviljas.
Det står ju i Migrationsverkets egna skrivelser att efter att man har haft en skuld hos Kronofogden så är det någon slags karenstid. Det ska ha gått två år. Ändå fick Mohamed Ali medborgarskap trots att hans skuldsanering inte är klar förrän i juni 2027. Vad kan man dra för slutsatser av det?
– Antagligen att de inte förstår regelverket. Eller en kombination av att deras chef hetsar på dem att fatta många beslut.
LÄS ÄVEN: Migrationsverket-källa vittnar om stress att godkänna: ”Systemet gynnar att bevilja”
Källan pekar på vad den beskriver som en sedan länge existerande ”pinnjakt” inom Migrationsverket. Handläggare och enheter förväntas producera många avgjorda ärenden och enligt källan finns det en inbyggd skillnad mellan hur mycket arbete ett beviljande respektive ett avslag kräver.
– Ett beviljande är ju bara att följa mallen och trycka på knappen. Men ett avslag måste ju alltid motiveras, det tar mycket längre tid. Och man får betalt efter hur många beslut man fattar.
Som exempel berättar källan om en beslutsfattare som vid ett tillfälle ska ha fattat 37 beslut under en enda dag. Trots den extrema beslutstakten arbetar personen enligt källan fortfarande kvar på Migrationsverket som beslutsfattare.
”Verkar inte vara så i det här fallet”
En central fråga i Maritas granskning är vilka kontroller som faktiskt gjordes av Alis ekonomiska förhållanden. Källan vill inte slå fast exakt vilka register en handläggare på medborgarskapssidan har direktåtkomst till, men konstaterar att uppgifter om skulder rimligen borde kunna kontrolleras.
De flesta människor tror nog att det självklart görs någon form av kontroll. Men du är inte säker på att det gjordes i det här fallet?
– Nej, det verkar ju inte vara så i det här fallet.
Han sa att Göteborg är så både då det gäller medborgarskap och tillstånd. Pinnjakten ligger liksom i hela kulturen. Allting går ut på att fatta så många beslut som möjligt.
Samnytts källa på Migrationsverket
Det är samtidigt just detta som Marita nu försöker få dokumenterat genom att begära ut dagboksblad och övriga handlingar i akten – om Kronofogden kontaktades, vilka uppgifter som inhämtades och vilket underlag beslutsfattaren hade när medborgarskapet beviljades.
Att Ali tidigare fått avslag gör enligt källan det senare beslutet ännu svårare att förstå.
Han har fått skuldsanering men ännu inte betalat av sina skulder. Han är fortfarande hos Kronofogden och skuldsaneringen är inte klar förrän i juni 2027 – men får medborgarskap 2026. Hur reagerar du på det?
– Det är ju jättekonstigt med tanke på att han har fått nej två gånger och de andra gångerna kollat upp det. Men sen tredje gången så får han det liksom.
Pekar ut tre möjliga förklaringar
Källan ser tre möjliga förklaringar till att ett sådant beslut ändå kan ha fattats – produktionspressen och jakten på många beslut, bristande kunskap om regelverket – eller aktivism.
När det gäller de två första är källan tydlig.
– Det är väl tre orsaker. Antingen så är det att man hetsar för att man ska fatta många beslut. Det finns många sådana belägg. Och sedan, antagligen att man inte förstår regelsystemet heller.
Den tredje möjligheten som diskuteras är att beslut kan påverkas av aktivism inom myndigheten. Källan vill dock inte påstå att det är vad som har skett i just Alis ärende.
Kan du avgöra om det här mer lutar åt aktivism eller åt effektivitet och att bara få fram många beslut?
– Det är jättesvårt att säga.
Källan kan alltså inte avgöra vilken av de tre tänkbara förklaringarna – pinnjakt, bristande kunskap eller aktivism – som i så fall kan förklara Alis beslut.
LÄS ÄVEN: Partikollegan om anklagelserna mot V-somalierns misstänkta valfusk: ”Kloak av rasism”
Pinnjakten ligger i kulturen – Göteborg sticker ut
Efter Samnytts första samtal kontaktade källan en person som tidigare arbetat inom Migrationsverkets verksamhet i Göteborg. Den tidigare medarbetaren kände enligt källan inte till Åsa Holmes personligen, men beskrev desto tydligare arbetskulturen på enheten.
– Han sa att Göteborg är så både då det gäller medborgarskap och tillstånd. Pinnjakten ligger liksom i hela kulturen. Allting går ut på att fatta så många beslut som möjligt.
Enligt källan berättade den tidigare medarbetaren att just detta till slut bidrog till att han lämnade Migrationsverket.
– Han sa att anledningen till att han slutade där berodde på att det var väldigt dåliga beslut. Det var bara att bevilja så mycket som möjligt, det ska vara så många beslut som möjligt.
Han pratar alltså om att det var en sådan kultur där?
– Ja. Det fanns ju ingenting av kvalitet. Det var bara så många beslut som möjligt.
Vilken förklaring som ligger närmast sanningen kan bli tydligare först när Migrationsverket redovisar vilka kontroller som faktiskt gjordes innan Mohamed Abdukardir Ali beviljades svenskt medborgarskap – något Samnytt kommer att återkomma till.
LÄS ÄVEN: Efter Samnytts artikelserie: SD pressar regeringen om larmen från Migrationsverket
