I juli träder nya EU-krav i kraft som innebär att samtliga nya personbilar och lätta transportbilar som registreras inom unionen måste vara utrustade med ytterligare avancerade säkerhetssystem. Syftet är att minska antalet dödsolyckor och allvarliga trafikskador men förändringen har samtidigt väckt kritik från flera håll.
Reglerna är en del av EU:s uppdaterade säkerhetsförordning för motorfordon och omfattar en rad så kallade ADAS-system (Advanced Driver Assistance Systems). Flera av funktionerna finns redan i många nyare bilmodeller men från och med den 7 juli blir de obligatoriska även för de fordon som registreras för första gången efter datumet.
Bland de nya kraven finns ett mer avancerat system som ska upptäcka om föraren är distraherad eller på väg att somna bakom ratten. Genom kameror och sensorer övervakas bland annat blickriktning och huvudrörelser. Om systemet bedömer att föraren inte längre är uppmärksam ska en varning ges.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Även den automatiska nödbromsen får skärpta krav. Systemet ska inte bara kunna upptäcka andra fordon utan också fotgängare och cyklister i större utsträckning än tidigare, för att minska risken för allvarliga olyckor i tätorter och på landsvägar.
LÄS ÄVEN: EU-dom: Bryssels värderingar står över nationellt självbestämmande
De nya reglerna bygger vidare på EU:s omfattande reform av fordonslagstiftningen. Redan 2022 började flera säkerhetssystem bli obligatoriska för helt nya bilmodeller och från sommaren 2024 utvidgades kraven till att omfatta alla nyregistrerade personbilar inom EU.
Bland systemen som redan blivit standard finns intelligent hastighetsassistans, filhållningsassistans, automatisk nödbroms, backkamera eller motsvarande teknik, trötthetsvarning och en så kallad ”svart låda” (Event Data Recorder) som registrerar tekniska data vid en olycka. Systemen kan normalt stängas av tillfälligt av föraren men aktiveras igen nästa gång bilen startas.
Expert riktar kritik
Samtidigt ifrågasätter vissa experter utvecklingen. Kritiken handlar bland annat om att allt fler elektroniska hjälpmedel riskerar att störa föraren i stället för att öka säkerheten. Varningssignaler, kameror och återkommande påminnelser beskrivs av kritiker som irriterande och i vissa situationer rent av distraherande.
Det har också framförts farhågor om att vissa system bygger på kameror och digital kartinformation som inte alltid fungerar perfekt. Felaktigt avlästa hastighetsskyltar eller onödiga varningar kan enligt kritiker leda till att förare tappar förtroendet för tekniken.
Förespråkare menar däremot att systemen utgör ett viktigt komplement till förarens uppmärksamhet och kan förhindra olyckor när människor gör misstag.
EU:s mål: färre dödsolyckor
EU-kommissionen bedömer att de obligatoriska säkerhetssystemen på sikt kan få stor effekt på trafiksäkerheten. Enligt kommissionens beräkningar väntas reglerna bidra till att över 25 000 liv räddas och omkring 140 000 allvarliga personskador undviks fram till år 2038.
Reglerna gäller endast nya fordon som registreras efter att kraven trätt i kraft. Bilägare med äldre fordon behöver inte eftermontera de nya systemen.
Vad tycker du?
LÄS ÄVEN: Grönt ljus för EU:s ”demokratisköld” – kritiker befarar inskränkt yttrandefrihet
