Den planerade manifestationen för kampanjen Save Europe Act i Bryssel fick en dramatisk upptakt. Efter att Bryssels borgmästare först förbjudit demonstrationen beslutades, efter en rättslig prövning, att arrangemanget ändå fick genomföras. Under onsdagen samlades aktivister och flera politiker utanför Europaparlamentet för att uppmärksamma kampanjens namninsamling för återvandring och minskad migration till Europa.

Enligt kampanjens företrädare, där den nederländska opinionsbildaren Eva Vlaardingerbroek är en av initiativtagarna, uppstod även problem när underskrifterna skulle överlämnas till Europaparlamentet. Efter viss fördröjning ska överlämningen dock ha kunnat genomföras.

Dagen före manifestationen meddelade Save Europe Act att Bryssels borgmästare förbjudit demonstrationen på Place du Luxembourg, torget utanför Europaparlamentet. Arrangörerna överklagade omedelbart beslutet och hävdade att mötes- och demonstrationsfriheten åsidosatts.

Inför onsdagen meddelade kampanjen att den rättsliga processen varit framgångsrik och att demonstrationen kunde genomföras enligt plan. Manifestationen hölls därefter tillsammans med flera inbjudna talare, däribland ledamöter av Europaparlamentet.

Vill sätta återvandring på EU:s dagordning

Save Europe Act beskriver sig som det första ”patriotiska europeiska medborgarinitiativet”. Kampanjens mål är att samla in en miljon underskrifter för att tvinga EU-kommissionen att formellt ta upp frågan och hålla ett möte med initiativtagarna enligt reglerna för ett europeiskt medborgarinitiativ.

Bland kraven finns ett stopp för den illegala invandringen, stärkt gränskontroll och en politik för återvandring för personer som saknar rätt att stanna i Europa. Kampanjen argumenterar även för att EU:s medlemsländer ska ges större möjligheter att skydda sin nationella och kulturella identitet.

LÄS ÄVEN: Bryssels borgmästare förbjuder demonstration mot invandring

Tidigare i juli meddelade kampanjen att den passerat 500 000 underskrifter – halvvägs mot målet på en miljon. Samtidigt har EU-kommissionen signalerat att den kan komma att vägra registrera initiativet som ett officiellt europeiskt medborgarinitiativ med hänvisning till att delar av innehållet kan strida mot EU:s grundläggande värderingar.

Arrangörerna har uppgett att de tänker fortsätta kampanjen oavsett kommissionens bedömning.

Invandringen har ökat kraftigt

Migration har under de senaste två decennierna varit en av de mest omdebatterade frågorna inom EU. Antalet personer med utomeuropeisk bakgrund har ökat i många medlemsländer samtidigt som unionen tagit emot stora flyktingströmmar från bland annat Syrien, Afghanistan och Ukraina samt omfattande arbetskrafts- och anhöriginvandring.

Invandringen kulminerade under migrationskrisen 2015–2016 då över en miljon asylsökande anlände till EU på kort tid. Även därefter har migrationen legat på historiskt höga nivåer samtidigt som flera medlemsstater rapporterat rekordstor nettoinvandring.

Frågan har blivit central i nationella val runt om i Europa och bidragit till ökat stöd för invandringskritiska partier i flera länder.

Opinionen splittrad

Opinionsundersökningar under senare år visar att européer i allmänhet skiljer mellan olika former av migration. Stödet är ofta större för att ta emot personer som flyr krig och förföljelse medan en betydande andel anser att den så kallade irreguljära migrationen behöver begränsas och att EU:s yttre gränser bör stärkas.

I flera medlemsländer uppger dessutom många väljare att invandringsnivåerna är för höga medan andra ser migration som viktig för arbetsmarknaden och Europas demografiska utveckling. Frågan fortsätter därmed att vara en av de mest polariserande inom europeisk politik.

LÄS ÄVEN: Namninsamling ska tvinga EU ta upp frågan om återvandring