EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen står inför ett misstroendevotum i Europaparlamentet, med anledning av skandalen kring hennes hantering av SMS-kontakter med Pfizer under pandemin. Även om förslaget väntas röstas ner, blottar det en växande kritik mot hennes ledarskap och hantering av demokratiska processer inom unionen.

Den rumänske europaparlamentarikern Gheorghe Piperea meddelade att han på torsdagen formellt kommer att lägga fram ett misstroendeförslag mot von der Leyen, efter att ha samlat in fler än de nödvändiga 72 underskrifterna.

– Initiativet handlar i grunden om att upprätthålla transparens och säkerställa en rättvis och genuin demokratisk process, sa Piperea i en kommentar till Financial Times.

Enligt Piperea har även vissa ledamöter ur von der Leyens egen partigrupp EPP valt att stödja förslaget. Han medger dock att chanserna att få igenom det är små, men ser det som en viktig möjlighet att rikta saklig och konstruktiv kritik mot kommissionens ordförande.

– Det tvingar kommissionen att ta itu med farhågor och ge motiverade förklaringar, sade han.

Bakgrund i Pfizergate och domstolsutslag

Kärnan i misstroendevotumet är det så kallade Pfizergate, där von der Leyens kommunikation med vaccinjätten Pfizers vd Albert Bourla under vaccinupphandlingarna 2021 hamnat under lupp. New York Times begärde ut SMS-konversationerna, men von der Leyens kansli vägrade att lämna ut dem.

Foto: Lisa Ferdinando

EU:s allmänna domstol fällde i maj kommissionen för att ha vägrat lämna ut meddelandena och slog fast att kommissionens agerande “bröt mot principen om god förvaltning”. Domstolen ansåg att kommissionens vägran saknade rättslig grund och trovärdig motivering.

– Domstolen fann att kommissionens vägran var juridiskt ohållbar och saknade trovärdig motivering. Dessa handlingar visar på ett återkommande mönster av institutionellt överskridande av befogenheter, demokratiförakt och en urholkning av allmänhetens förtroende för unionens styre, sa Piperea

Historisk kontext och möjliga följder

Misstroendevotum är ovanliga i EU:s historia. Sedan EU-kommissionen grundades har bara fyra sådana hållits – ingen har varit framgångsrik. Ett av de mest uppmärksammade fallen var 1999 då Jacques Santers kommission avgick efter anklagelser om korruption, trots att de vann själva omröstningen.

För att avsätta kommissionen krävs stöd från två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i parlamentet. Av parlamentets 720 ledamöter röstade 401 för von der Leyen vid hennes tillträde – men enligt Piperea har hennes stöd minskat sedan dess.

Kritik mot von der Leyens ledarstil

Utöver SMS-skandalen nämns även kritik mot von der Leyens sätt att hantera parlamentets roll i EU:s lagstiftning. Piperea hävdar att kommissionen vid upprepade tillfällen kringgått parlamentet och visat “en ihållande brist på respekt för demokratisk tillsyn och rättsstatens principer“.

Förslaget avslutas med ett tydligt krav där –Europeiska kommissionen uppmanas att avgå ”på grund av upprepade misslyckanden med att säkerställa transparens, ett konsekvent åsidosättande av demokratisk tillsyn och rättsstatsprincipen inom unionen“.

Europaparlamentets talesperson har än så länge avböjt att kommentera ärendet.

LÄS ÄVEN: Domstol: Ursula von der Leyens vaccin-sms måste lämnas ut