Venezuelas ledare Nicolás Maduro fördes på måndagen till domstol i New York sedan han tillfångatogs i huvudstaden Caracas under helgen. En attack som enligt The New York Times kostade omkring 80 liv i Venezuela. Enligt rapporter från amerikanska medier uppträdde Maduro lugnt trots anklagelser om narkotikaterrorism. Det är något han själv inte vill kännas vid utan hävdar att han är oskyldig och kidnappad av USA.

Bakgrunden till tillfångatagandet är komplex, men de åtalspunkter som Maduro nu ställs inför i en amerikansk domstol rör främst anklagelser om narkotikaterrorism och innehav av automatvapen – detta menar amerikanska myndigheter är riktat mot USA.

Samtidigt har USA:s president Donald Trump uppgett att insatsen mot Venezuela syftade till att ta kontroll över landets oljeresurser. Vita huset har efter attacken varit tydligt med att USA nu avser att ta kontroll över Venezuela och på sikt verka för ett regimskifte i landet.

LÄS ÄVEN: Trump: USA kommer styra Venezuela

Maduro anklagas för att ha gett skydd åt och samarbetat med kriminella gäng och gerillagrupper genom att låta dem smuggla narkotika via Venezuela med slutdestination USA. I sammanhanget bör det dock noteras att Venezuela är hårt sanktionerat och saknar reguljära transportförbindelser med USA.

Uppfattningarna går isär om i vilken utsträckning Maduro själv ska vara direkt involverad i narkotikasmugglingen. Han själv förnekar anklagelserna och hävdar att de väpnade grupper med koppling till Colombia som bedriver smuggling av narkotika som också kommer från Colombia – att gränsområdena utnyttjas för vidaretransport. Enligt Maduro försöker Venezuelas militär aktivt stoppa denna verksamhet. Det är oklart om det ligger någon sanning det försvaret.

När det gäller fentanyl pekar flera bedömare i stället ut Kina som ursprungsland för produktionen, medan smugglingen till USA i första hand anses ske via Mexiko till USA. Enligt amerikanska myndigheter och uttalanden från regeringsföreträdare är det dock Venezuela som möjliggör dessa flöden också.

USA:s fiender kan inte ha världens största oljereserver

Utrikesminister Marco Rubio har sagt att USA inte befinner sig i krig med Venezuela, utan för ett krig mot narkotikan – samtidigt glider han ofta över till frågan om olja.

I en längre intervju med NBC News kallar han Nicolás Maduro för en kartelledare och understryker att USA:s fiender inte kan tillåtas kontrollera stora oljereserver.

– Man kan inte fortsätta att låta världens största oljereserver vara under kontroll av USA:s motståndare, utan att komma Venezuelas folk till del, och i stället låtas stjälas av en handfull oligarker runt om i världen – inklusive inne i Venezuela – utan att gynna landets befolkning, sa Rubio bland annat som skäl till attacken.

Maduro till domaren: ”Jag är kidnappad”

Maduro, som fortfarande ser sig som Venezuelas sittande och socialistiske president, förnekade samtliga anklagelser vid förhandlingen i den federala domstolen i New Yorks södra distrikt på måndagen. Inför domaren Alvin Hellerstein uppgav han att han inte befinner sig i USA av fri vilja.

– Jag är oskyldig. Jag är Venezuelas president. Jag tillfångatogs i mitt hem i Caracas, Venezuela, sa Maduro och hävdade att han är en laglydig person.

– Jag är oskyldig. Jag är en laglydig man.

Senare ville Maduro hålla ett anförande på spanska men då ingrep domare Alvin Hellerstein och avbröt honom. Enligt Hellerstein får han vänta med det till senare i rättsprocessen. Den 17 mars ska Maduro inställa sig i domstolen för förhör.

Även Maduros hustru, Cilia Flores, som åtalats i samma härva rörande narkotikaterrorism, avvisade alla anklagelser. Hon förklarade sig ”fullständigt oskyldig”.

Utanför domstolsbyggnaden I New York hade både anhängare och motståndare till Maduro samlats för att demonstrera.

Kuba riskerar samma lösning – sen Grönland

I ett uttalande ombord på Air Force One natten mot måndagen, svensk tid, sade den republikanske senatorn Lindsey Graham att Venezuela inte var det enda målet utan att Kuba står näst på tur. Graham är känd som en av Washingtons mest hårdföra politiker när det gäller kriget i Ukraina, som han vill driva vidare tills Ryssland drar sig tillbaka från landet.

LÄS ÄVEN: Trump ska fortsätta erövringsturnén: ”Vi behöver Grönland”

President Donald Trump påminde även om att USA behöver Grönland men även att Colombia kan stå på tur. Detta på grund av flödet med kokain från landet och att han anser att den colombianske presidenten Gustavo Petro är ”en sjuk man”.

Ryssland: ”Vi kan inte ha USA som högsta domare”

På måndagen höll FN:s säkerhetsråd ett sammanträde där Ryssland gick till hård attack mot USA efter tillfångatagandet av Nicolás Maduro. Under mötet krävde den ryske FN-ambassadören Vasilij Nebenzia att både Maduro och hans hustru omedelbart ska friges.

Den ryske ambassadören varnade för att USA:s agerande riskerar att få långtgående konsekvenser och beskrev det som ett steg mot en ny form av stormaktsstyre med kolonialism och imperialism.

– Attacken mot Venezuelas ledare har blivit ett varsel om en återgång till en tid av anarki och amerikansk dominans genom våld, sa han och fortsatte bland annat med:

– Vi kan inte tillåta att USA utropar sig självt till någon form av högsta domare, som ensamt anser sig ha rätten att invadera vilket land som helst, peka ut skyldiga, utdöma straff och verkställa dem – oavsett folkrätt, suveränitet och principen om icke-inblandning.

I sitt anförande riktade han även kritik mot vad han beskrev som USA:s och EU:s dubbla måttstockar. Uttalandet uppfattades som en indirekt hänvisning till den internationella kritik som riktats mot Rysslands invasion av Ukraina.

– De som under andra omständigheter tuggar fradga och kräver respekt för FN-stadgar ser särskilt ut som hycklare i dag.

Sydafrika: Vem kan känna sig säker?

Även Sydafrika riktade hård kritik mot USA i säkerhetsrådet på måndagen. Enligt Sydafrika riskerar en sådan attack mot Venezuela att leda till anarki och att användningen av våld och militär makt normaliseras som den främsta metoden i internationell politik.

– Om vi inte står upp för suveräna staters rättigheter när de undergrävs och godtyckligt kränks, vem av oss kan då känna sig säker eller garanteras skydd enligt stadgans principer och internationell rätt?