Inflationen i Sverige ökade i juni till 2,9 procent enligt måttet KPIF, visar preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är en uppgång från 2,3 procent i maj. Flera ekonomer beskriver utvecklingen som en kalldusch för Riksbanken och menar att det nu blir svårare att motivera ytterligare räntesänkningar.

Preliminära siffror från SCB visar också att inflationen exklusive energi (KPIF-XE) steg till 3,3 procent, vilket är högre än både Riksbankens och marknadens förväntningar. Den förväntade KPIF-XE-nivån låg på 2,9 procent enligt Riksbankens prognos och 3,0 procent enligt ekonomernas snittbedömning. Det innebär att inflationsuppgången inte bara beror på tillfälliga elprisrörelser, utan pekar på en bredare prisuppgång.

Ränteförhoppningar grusas

Ekonomer från bland annat SEB och Nordea uttrycker oro för att den oväntade prisuppgången minskar Riksbankens utrymme att sänka räntan i närtid. Johan Javeus, chefsstrateg på SEB, menar att sannolikheten för en sänkning i augusti nu är mycket låg.

Samtidigt menar vissa bedömare att ökningen kan vara statistisk snarare än strukturell. Clas Hemberg, ekonomisk kommentator, skriver att siffran “inte är oroväckande, utan tillfällig logik” – och att den därför inte bör överdrivas.

Det innebär att priserna faktiskt steg med en halv procent på bara en månad, trots att många bedömare väntat sig att inflationstrycket skulle avta under sommaren.

Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent, vilket gör att en KPIF-nivå på 2,9 procent sticker ut. Centralbanken har under våren sänkt styrräntan, men den nya siffran kan sätta ytterligare lättnader på paus.

Den 14 juli publiceras de definitiva inflationssiffrorna. Tills dess får både hushåll och marknad vänta på besked om framtida penningpolitik.