Ett viktigt steg mot en stramare migrationspolitik i EU har tagits. EU-parlamentets utskott för inrikes frågor (LIBE) röstade nyligen igenom en ny återvändandeförordning med siffrorna 44 för, 29 emot. Den slutgiltiga omröstningen i EU-parlamentet äger rum imorgon.
Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers, tillika vice ordförande i ECR-gruppen och aktiv i migrationsfrågor, lyfter fram beslutet som en seger för en mer realistisk politik.
I ett inlägg på plattformen X skriver Weimers: ”Illegala invandrare ska utvisas. Nu närmar det sig.”
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt Weimers öppnar den nya förordningen för återvändandecenter, inreseförbud och förvar, i stället för den “saft och bulle”-politik gentemot illegala migranter som han menar har präglat EU under lång tid.
Weimers pekar på att det gamla direktivet från 2008 varit tandlöst och lett till att bara runt en fjärdedel av utvisningsbesluten verkställs. Den nya förordningen ska skärpa reglerna med snabbare procedurer, påföljder för bristande samarbete, tydligare skyldigheter för den som ska utvisas, möjlighet till återvändandehubbar i tredje land och bättre verktyg för medlemsstaterna.
Vad förordningen innebär
Den föreslagna reglerna ersätter det föråldrade 2008 års återvändandedirektiv och syftar till att göra utvisningar mer effektiva. Bland nyheterna finns:
Beslutet fattades i Europaparlamentets LIBE-utskott, som ansvarar för frågor om migration, rättsfrågor och medborgerliga fri- och rättigheter. Där fick ett alternativt kompromissförslag från EPP, med stöd från ECR, Patriots for Europe och andra grupper, majoritet.
Detta markerar ett skifte mot en stramare migrationspolitik, drivet av konservativa partier efter flera år av en närmast öppen dörr-politik som satt hård press på europeiska samhällen och lämnat många av de utlovade vinsterna på ritbordet.
LÄS ÄVEN: Namninsamling ska tvinga EU ta upp frågan om återvandring
Weimers menar att EU behöver en mer effektiv politik rörande utvisningar och återvandring. Samtidigt betonar han att utvisningar i grunden är en nationell angelägenhet, men att EU:s regelverk behöver reformeras för att bli mer verkningsfullt.
Reaktioner och kritik
Beslutet har fått beröm från invandringskritiker. Det ses som ett nödvändigt steg för att återställa kontrollen över gränserna och stärka migrationspolitikens trovärdighet. Samtidigt finns förhoppningar av att det ska bidra till att råda bot på de omfattande samhällsproblem som präglar flera EU-länder.
Kritiker på vänsterkanten, inklusive organisationer som Amnesty International och NGO:er, varnar för ”straffande” åtgärder, risker för mänskliga rättigheter och att återvandringshubbar skulle kunna bli ”legala svarta hål”. De pekar särskilt på utökade möjligheter att hålla migranter i förvar och riskerna för barn.
I Sverige, där problemen med uteblivna utvisningar, grov kriminalitet, klanstrukturer och parallellsamhällen länge har varit föremål för debatt, har Samnytt återkommande rapporterat om hur den låga verkställighetsgraden bidrar till ökade samhällskostnader och försvårar arbetet mot kriminalitet.
Om EU-parlamentet röstar ja på onsdag går förslaget vidare till förhandlingar mellan parlamentet, medlemsländerna och EU-kommissionen. Målet är att enas om nya regler som ger medlemsländerna större möjligheter att verkställa utvisningsbeslut.
