EU-kommissionen överväger nya sätt att beräkna jordbrukets utsläpp. En kursändring kan minska pressen på djurhållningen – men samtidigt leda till ökade subventioner av metanreducerande fodertillskott.

Synen på utsläpp från det europeiska lantbruket kan vara på väg att förändras. EU-tjänstemän uppges ha börjat tala mer om djurhållningens positiva bidrag och mindre ensidigt om behovet av att minska antalet kor.

Samtidigt kan metanreducerande fodertillskott som Bovaer få en central roll i EU:s framtida jordbrukspolitik. Det kan i praktiken gynna danska mjölkbönder mer än svenska.

Uppgifterna kommer från en granskning av journalisten Glenn Mattsing, publicerad i Svenska Epoch Times. Mattsing har intervjuat EU-företrädare, forskare, myndighetspersoner och svenska lantbruksorganisationer.

Mindre ensidig syn på djurhållningen

EU arbetar med en ny jordbruksstrategi som bland annat kan innebära att utsläppen från lantbruket beräknas på ett annat sätt. En forskare med insyn i arbetet, som vill vara anonym, uppger att tonen bland EU:s tjänstemän har förändrats betydligt.

LÄS ÄVEN: Så säger mejerierna om Bovaer

– Tidigare har dessa personer bara talat om att minska boskapen för att det var ett hot mot miljön och klimatet, men nu var det balanserat, säger forskaren.

Louise Bogey, talesperson för EU:s jordbrukspolitik, framhåller att bilden av lantbruket behöver nyanseras. Hon pekar bland annat på dess betydelse för biologisk mångfald, ekonomisk tillväxt på landsbygden och möjligheten att fungera som kolsänka.

Samtidigt anser hon att jordbrukets belastning på miljön och klimatet inte får förbises.

Bovaer kan få en viktigare roll

EU bedömer enligt Bogey att jordbrukets utsläpp skulle kunna minska med omkring 16 procent fram till 2035. Minskningen ska komma både från nya beräkningsmetoder och från innovationer inom foder och avel. En av produkterna som pekas ut är Bovaer, ett fodertillskott som ska minska mängden metan som bildas vid kornas matsmältning.

LÄS ÄVEN: Kor kollapsar av klimatfodret Bovaer i Danmark – oron sprider sig till Sverige

Den anonyme forskaren misstänker att förändringen delvis är ett sätt för EU att på papperet komma närmare klimatmål som annars riskerar att missas.

En ändrad syn på jordbrukets utsläpp behöver dock inte gynna svenska lantbrukare. Danmark har satsat stora summor på metanreducerande foder och ekonomiskt stöd till bönder som använder sådana produkter.

Den danska staten har tidigare avsatt motsvarande hundratals miljoner svenska kronor för metanreducerande fodertillskott. Målet har varit att minska utsläppen från landets omkring 550 000 mjölkkor.

I danska konventionella mjölkbesättningar blev det under 2025 obligatoriskt att minska metanutsläppen genom antingen Bovaer eller extra fett i fodret. De flesta lantbrukare valde Bovaer under en begränsad period av året.

Danska bönder rapporterade minskad mjölkproduktion

Bovaer har samtidigt varit omstritt. En dansk enkät med svar från 644 gårdar visade att många bönder upplevde minskat foderintag och lägre mjölkproduktion efter att tillskottet införts.

På 434 av gårdarna uppgavs mjölkproduktionen ha minskat. Bönder rapporterade även fler problem med matsmältning och ämnesomsättning.

Resultatet bygger på lantbrukarnas egna observationer och bevisar därför inte att Bovaer var orsaken. Enligt den danska lantbruksorganisationen SEGES Innovation krävs ytterligare undersökningar.

LÄS ÄVEN: Producent betalade för studie som visar att kontroversiell klimat-kemikalie till mjölkkor är säker

Problemet är att en minskad mjölkproduktion kan motverka den avsedda klimateffekten. Om fler kor behövs för att producera samma mängd mjölk riskerar en del av utsläppsminskningen per djur att ätas upp.

I Sverige lanserade Norrmejerier tidigare de klimatmärkta produkterna Norrlogisk, där Bovaer användes för att minska det redovisade klimatavtrycket. Produkterna lades ned efter två och ett halvt år sedan efterfrågan från konsumenterna varit för låg.

”De egna organisationerna pressar på”

Arla planerar enligt Epoch Times att fortsätta satsa på metanreducerande fodertillskott, trots motstånd från delar av lantbrukarkåren och trots att svensk mjölk redan uppges ha ett betydligt lägre klimatavtryck än det globala genomsnittet.

Claes Jonsson, ordförande för Sveriges mjölkbönder, anser att de hårdaste kraven inte nödvändigtvis kommer från Bryssel.

– Den tuffaste matchen är inte med EU, utan med de egna organisationerna, som LRF och Arla. Trots motstånd bland medlemmar pressar de på för ökade ansträngningar inom den gröna omställningen, säger han till Epoch Times.

Jonsson välkomnar samtidigt signalerna om att EU kan vara på väg att minska trycket på djurhållningen.

– Det är jättebra om EU nu vill lätta på trycket, för det verkar ha gått prestige i detta. Jag menar, hur många lever på att bara räkna klimatutsläpp?

Svenska kor går mer på bete

Jordbruksverket är mer försiktigt i sin bedömning. Myndighetens utredare Tobias Markensten anser att EU-kommissionen kan ha överskattat potentialen hos metanreducerande fodertillskott, särskilt under svenska förhållanden.

En förklaring är att svenska kor tillbringar mer tid på bete. Produkter som Bovaer är enklare att administrera när djuren står i stall och får kontrollerade foderransoner.

Jordbruksverket framhåller också att olika delar av EU-kommissionen kan ha skilda perspektiv. Miljötjänstemän betonar växthusgasernas negativa effekter, medan jordbrukssidan oftare framhåller animalieproduktionens samhällsnytta.

Vill skilja fossila och biologiska utsläpp

En annan diskussion gäller hur metan från kor över huvud taget ska räknas. Forskare och jordbruksorganisationer har föreslagit ett så kallat ”split gas-system”, där kortlivad biogen metan behandlas separat från långlivad fossil koldioxid.

Metanet från kor ingår i ett kort biologiskt kretslopp. Växter tar upp koldioxid ur atmosfären, korna äter växterna och avger metan, som efter omkring ett decennium bryts ned till koldioxid som åter kan tas upp av växtligheten.

LÄS ÄVEN: Danska bönder larmar: ”Klimatfoder gör våra kor sjuka”

Fossil koldioxid tillför däremot kol till atmosfären som tidigare varit bundet i marken under mycket lång tid.

I dag används vanligen måttet GWP100, som jämför olika gasers uppvärmningseffekt under en period på 100 år. Kritiker anser att måttet ger en missvisande bild eftersom det inte tillräckligt tydligt skiljer mellan kortlivad metan och långlivad koldioxid.

Även forskningsunderlag från den europeiska organisationen Animal Task Force beskriver metan som en kortlivad men kraftfull växthusgas och konstaterar att GWP100 har tydliga begränsningar när metanets bidrag till uppvärmningen ska bedömas.

Naturvårdsverket är dock tveksamt till att införa parallella system. Myndigheten påpekar att Sveriges rapportering till FN och EU följer internationellt beslutade riktlinjer och att ett nytt system skulle kräva ändrade EU-regler.

EU:s framtida jordbruksstrategi måste dessutom förhandlas mellan medlemsländerna innan några nya beräkningsmetoder eller stödformer kan införas.

LÄS ÄVEN: Arla matar kor med metandämpande tillsats utvecklat av Bill Gates