LEDARE • Det är välkommet Tidöpartierna nu ser till att gårdsförsäljning av alkohol ska tillåtas. Vad som dock inte är så välkommet är den pinsamt sossiga tillämpningen av de nya reglerna. Det visar bara hur mentalt kidnappade den svenska “högern” fortfarande är.

Det var i januari som beskedet från Socialdepartementet kom: småskalig gårdsförsäljning ska bli verklighet för att stärka besöksnäringen. Ett förnuftigt steg för lokala producenter och besöksnäringen. Men sen – som en dålig punchline – drar den sossiga byråkratin in och gör det hela till en övning i statlig överförmyndarmentalitet. Den svenska “högern” verkar fortfarande sitta fast i ett socialdemokratiskt tankeboja, och resultatet är… låt oss säga, sossigt värre.

För inte får producenterna bara sälja sina drycker. Nej, staten måste naturligtvis styra upp det hela med sina patenterade pekpinnar.

Kunderna ska tvingas genom ett så kallat “kunskapshöjande besöksarrangemang”. Översättning: en 45 minuter lång session, varav minst 30 minuter ska ägnas åt en föreläsning eller guidad tur om, säg, jästens magi. Som en extra knorr får besökarna en obligatorisk lektion om alkoholens risker, både muntligt och skriftligt. Hände det dig senast du köpte en flaska på Systembolaget? Tänkte väl det.

Och det blir bättre. Försäljning får bara ske från ett ställe, och du får inte sälja mer än 0,7 liter sprit, tre liter vin, tre liter starköl eller andra jästa drycker per kund och besök. Som om det inte räckte måste producenterna – även om de redan har serveringstillstånd (!) – klara ett kunskapsprov för att få lov att sälja sina egna varor.

Jag förstår att lagstiftarna och utredarnas ambition är att gårdsförsäljningen inte ska bli ett alternativ till Systembolaget, därav kravet på att det ska på plats, och förbudet mot e-handelsförsäljning. Debatten om Systembolagets monopol eller ej lämnar jag därhän denna gång.

Men varför denna överdrivna, sossiga nit att behandla både producenter och konsumenter som om de behöver en förmyndare? Varför inte bara låta vuxna människor göra sina drycker, sälja dem och köpa dem utan att behöva gå en kurs i vinets historia eller bli uppläxade om alkoholens eventuella skaderisker? Allt annat känns som en relik från en tid då staten trodde den kunde uppfostra oss alla.