EU:s nya förpackningsförordning möter hård kritik från företrädare för bryggerinäringen i Danmark, Sverige, Finland och Norge. De menar att Bryssel driver igenom symbolpolitik som riskerar att ge högre priser, ökad byråkrati och stora kostnader för näringen – utan att ge några miljö- eller klimatvinster.
Företrädarna för de nordiska bryggeriorganisationerna – Nick Hækkerup, vd för Bryggeriforeningen i Danmark, Anna-Karin Fondberg, vd för Sveriges Bryggerier, Lasse Pipinen, vd för Panimoliitto i Finland, samt Erlend Vagnild Fuglum, vd för Bryggeri- og drikkevareforeningen i Norge – går till hårt angrepp mot EU:s nya förpackningsförordning (PPWR). Detta i en debattartikel i SvD.
De understryker att de delar målet om att minska avfall och stärka den cirkulära ekonomin, men menar att förordningens krav på återfyllnadsbara förpackningar för drycker riskerar att få motsatt effekt i Norden och göra mer skada än nytta ur klimat- och miljösynpunkt
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Kritiserar krav på returglas
Enligt bryggarna bygger EU:s regler på ett synsätt som kanske fungerar i delar av Europa, men som inte tar hänsyn till de nordiska ländernas särskilda förutsättningar. Förordningen innebär att 10 procent av drycker som öl, cider, läsk och vatten ska säljas i återfyllnadsbara förpackningar senast 2030. År 2040 ska andelen öka till 40 procent.
Artikelförfattarna menar att kravet i praktiken innebär en återgång till returglasflaskor, trots att Norden redan har väl fungerande pantsystem för burkar och PET-flaskor.
”I de nordiska länderna har vi utvecklat världens mest effektiva pant- och retursystem för burkar och PET-flaskor. Konsumenterna bidrar till att i stort sett alla förpackningar samlas in och återvinns till nya burkar och flaskor. Det är inte ett system i kris. Det är ett system som fungerar.”
Bryggarna hävdar att det därför saknas miljö- och klimatmässiga skäl att tvinga fram en övergång till glasflaskor. De pekar på att glas är tyngre att transportera, kräver mer vatten vid rengöring och medför högre energiförbrukning genom hela kedjan.
Hänvisar till klimatstudier
Enligt debattörerna visar oberoende livscykelanalyser att de nordiska systemen med återvinningsbara burkar och flaskor ger minst lika bra, och i vissa fall bättre, klimatresultat än återfyllningsbara glasflaskor.
De framhåller samtidigt att returglas kan vara en rimlig lösning i länder som saknar etablerade pantsystem, men anser att EU:s reglering missar skillnaderna mellan medlemsstaternas förutsättningar.
Varnar för miljardkostnader
Bryggerinäringen varnar också för betydande ekonomiska konsekvenser. Enligt de nordiska branschorganisationerna skulle bryggerier och tappningsföretag tvingas investera stora summor i nya lastbilar, tappningslinjer och anläggningar för diskning och återfyllning av glasflaskor. De uppskattar att kostnaden för omställningen kan uppgå till nära sex miljarder kronor i Norden.
Särskilt utsatta är de många små bryggerier som i dag endast använder återvinningsbara burkar och flaskor. Enligt artikelförfattarna riskerar över tusen lokala bryggerier i de nordiska länderna att få svårt att konkurrera om en växande del av marknaden om de inte har möjlighet att investera i egna returglassystem. Bryggarna menar att detta står i direkt kontrast till EU:s ambition att stärka små och medelstora företag.
Högre priser för konsumenterna
Kritiken stannar inte vid bryggerierna. Debattörerna framhåller att även dagligvaruhandeln skulle drabbas av omfattande kostnader för att bygga ut och anpassa sina flaskrum för hantering av returglas.
Enligt deras beräkningar kan investeringarna för handeln uppgå till omkring fem miljarder kronor, samtidigt som löpande driftkostnader skulle öka med över en halv miljard kronor per år.
I slutänden, menar de, kommer notan att skickas vidare till konsumenterna genom högre priser. Samtidigt riskerar utbudet att minska och hanteringen av dryckesförpackningar att bli mer komplicerad.
Uppmanar regeringarna att agera
Bryggeriorganisationerna varnar även för att reglerna kan skapa problem på EU:s inre marknad eftersom återfyllnadsbara glasflaskor måste transporteras tillbaka till ursprungslandet och inte enkelt kan integreras i andra länders retursystem.
Sammantaget anser de att förordningen försämrar villkoren för både konsumenter och företag utan att ge några påvisbara miljövinster. Därför uppmanar de de nordiska regeringarna att pressa EU-kommissionen att använda möjligheten till undantag från kravet på returglas.
Enligt bryggarna finns det både miljömässiga och ekonomiska skäl för ett sådant undantag. De menar att målet inte är att motarbeta EU:s miljöambitioner, utan att säkerställa att reglerna utformas på ett sätt som fungerar i praktiken och tar hänsyn till de nordiska ländernas redan väl utvecklade pant- och retursystem.
