Biologiska förändringar i blodet kan avslöja tecken på vissa cancerformer flera år innan sjukdomen diagnostiseras. I en ny studie kunde forskare identifiera mönster kopplade till prostatacancer upp till åtta år före den kliniska diagnosen. Även bröstcancer lämnade tidiga spår, men där var resultaten betydligt svagare.
Forskare vid University of Oxford och University of Toronto analyserade lagrade blodprover från personer som var cancerfria när proverna togs. Forskarna kunde sedan i efterhand jämföra prover från deltagare som senare utvecklade cancer med prover från personer som förblev cancerfria.
I stället för att endast leta efter DNA som släppts ut av en redan existerande tumör undersökte forskarna så kallad DNA-metylering – kemiska förändringar som påverkar hur gener slås av och på.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt Oxford gick det att hitta sådana förändringar långt innan vissa av deltagarna fick sin cancerdiagnos.
Tydligast för prostatacancer
De starkaste resultaten gällde prostatacancer.
Forskarna fann särskilda metyleringsmönster i blodet hos personer som flera år senare skulle diagnostiseras med sjukdomen. Mönstren gjorde det möjligt att skilja dem från personer som inte utvecklade prostatacancer.
I vissa fall kunde signalerna identifieras mellan fem och åtta år innan diagnosen ställdes, enligt Oxford.
Det betyder inte att blodprovet kunde visa att en person redan hade en tumör. Snarare tycks det ha fångat biologiska förändringar som var vanligare hos personer som senare utvecklade sjukdomen.
En möjlig framtida användning skulle därför kunna vara att använda blodprov för att identifiera personer som behöver följas närmare med andra undersökningar.
Svagare signaler för bröstcancer
Forskarna såg även förändringar hos kvinnor som senare utvecklade bröstcancer. Sådana mönster kunde upptäckas ungefär 1,5 till åtta år före diagnosen.
Skillnaderna var däremot mindre tydliga än för prostatacancer, vilket innebär att metoden i nuvarande form inte har tillräcklig träffsäkerhet för att användas som ett självständigt screeningtest. Resultaten pekar snarare mot att tekniken i framtiden skulle kunna kombineras med andra riskfaktorer och undersökningar.
Letar efter kroppens tidiga reaktion
Många blodbaserade cancertester försöker hitta små mängder DNA som själva tumören har släppt ut i blodet. Det är svårt vid mycket tidig cancer eftersom en liten tumör kan släppa ifrån sig extremt små mängder tumör-DNA.
Forskarna bakom den nya studien undersöker i stället bredare förändringar i DNA-metyleringen. Tanken är att kroppen kan börja förändras biologiskt långt innan en tumör blivit tillräckligt stor för att orsaka symtom eller upptäckas med konventionella metoder.
Om sådana förändringar går att mäta tillförlitligt skulle man potentiellt kunna identifiera förhöjd cancerrisk betydligt tidigare än i dag.
Inte ett färdigt cancertest
Resultaten betyder dock inte att ett vanligt blodprov redan kan förutsäga vem som kommer att få cancer åtta år senare.
Studien är retrospektiv. Forskarna visste i efterhand vilka deltagare som senare hade fått cancer och kunde därefter leta efter skillnader i deras äldre blodprover. För att metoden ska kunna användas inom vården krävs större prospektiva studier där människor följs framåt i tiden utan att forskarna redan vet vilka som kommer att utveckla sjukdomen.
Forskarna måste också fastställa hur ofta metoden ger falska varningar och hur väl den fungerar i betydligt större och mer varierade patientgrupper.
Men resultaten visar att blodet kan innehålla mätbara biologiska signaler långt innan en cancerdiagnos ställs. Om tekniken går att validera skulle framtidens screening därför kunna handla inte bara om att hitta redan utvecklade tumörer, utan också om att identifiera människor som behöver följas långt innan sjukdomen annars hade upptäckts.
