En kvinna i 60-årsåldern åtalas för hets mot folkgrupp efter en rad kritiska Facebookkommentarer om dragartister som läser sagor för små barn. Hon skrev bland annat om ”transagenda”, ”psykiskt övergrepp” och ”spektakel utklädda till sexarbetare”. Förundersökningen visar samtidigt hur polisens frågor bitvis övergår från att klarlägga vad kvinnan menat till att argumentera mot hennes resonemang. Bakom anmälan står draggruppen Bland Drakar och Dragqueens grundare Petter Wallenberg, som uppger att han hittills polisanmält omkring 300 personer.

Åtalet vid Attunda tingsrätt gäller kommentarer som skrevs på Facebooksidan för Bland Drakar och Dragqueens den 7 och 8 juli förra året. Kvinnan, som är bosatt i Vallentuna norr om Stockholm och tidigare har varit kommunpolitiker för Sverigedemokraterna, förnekar brott.

Åklagaren har däremot valt att lägga flera av hennes formuleringar till grund för åtalet. Bland annat skrev hon: ”Spektakel utklädda till kvinnliga sexarbetare är inte den bilden vi ska lära våra barn om kvinnlighet.”

Hon skrev också att det var ”äckligt att tvinga på små barn en transagenda” och frågade varför dragartisterna inte i stället läser på äldreboenden eller för andra vuxna. ”Att spöka ut sig, ofta till sexarbetare och vända sig till mindre barn ger pedofilvarning”, fortsatte hon.

Gruppen förnekar att man vill signalera sexarbetare med sina utstyrslar. Samtidigt förekommer artistnamn som ”Skamlösa vinhoran” och liknande.

Åklagaren anser att kvinnan genom kommentarerna har uttryckt missaktning mot folkgruppen män i kvinnokläder med hänvisning till ”könsöverskridande identitet och/eller uttryck”. Att kommentarerna skrevs på ett öppet Facebookkonto åberopas som stöd för att de har spridits.

Omfattas genom könsöverskridande uttryck

Formellt är det inte ”dragqueens” eller män utklädda till kvinnor som utgör en särskild folkgrupp i lagens mening – endast i hetslagstiftningen. Den rättsliga konstruktionen är i stället att bestämmelsen om hets mot folkgrupp sedan 2019 även omfattar uttalanden med anspelning på könsöverskridande identitet eller uttryck.

LÄS ÄVEN: SD-politiker kritiserade sagoläsande dragqueens – döms för ”hets mot folkgrupp”

Det är den bestämmelsen som åklagaren åberopar i det aktuella målet. Brottsbalkens 16 kap. 8 § förbjuder spridda uttalanden som bland annat uttrycker missaktning med anspelning på könsöverskridande identitet eller uttryck. Straffet för brott av normalgraden är fängelse i högst två år. Var gränsen går mellan hårt formulerad kritik av dragverksamhet riktad till barn och straffbar missaktning blir därmed en central fråga när målet prövas.

”Det handlar om barnperspektivet”

Förundersökningsprotokollet ger en betydligt fylligare bild av kvinnans egen förklaring än vad som framgår av åtalet. Hon återkommer gång på gång till att hennes invändning gäller verksamhetens målgrupp – små barn – snarare än dragartister eller transpersoner i sig.

– Jag har faktiskt ingenting emot dem som personer. Jag har haft kollegor och sånt också som har varit trans. Levt som kvinnor och män. Det handlar inte om det. De får leva precis som de vill. Det har jag inga åsikter om. Jag har åsikter om barnperspektivet, säger hon i polisförhör.

Hon menar att verksamheten väcker frågor om barns mognad och frågar varför motsvarande framträdanden inte i större utsträckning riktas till tonåringar eller vuxna, där frågor om kön och sexualitet enligt henne skulle kunna diskuteras på ett annat sätt.

När polisen frågar vad hon menade med formuleringen ”äckligt att tvinga på små barn en transagenda” svarar hon:

– Det har ju blivit som en agenda att små barn ska dit. Jag har ju aldrig sett att de går på ett ålderdomshem. Jag har aldrig sett att de går till ett högstadium. Varför gör de inte det?

Hon fortsätter med att 15–16-åringar kan ha egna funderingar kring sexualitet och därför skulle kunna vara en mer relevant målgrupp än småbarn.

Polisen argumenterar emot

Förhöret innehåller samtidigt flera passager där den biträdande förhörsledaren inte bara ställer frågor om kvinnans avsikt utan också för resonemang mot hennes uppfattningar. När kvinnan frågar varför verksamheten riktas till små barn svarar förhörsledaren exempelvis:

– Jag förstår. Men jag tänker det här med att, och det har du ju sagt själv också, att de läser sagor. Och då kanske 15–16-åringar inte är den rätta målgruppen. Eller?

LÄS ÄVEN: Brottsligt tycka illa om dragshow för barn – pensionär döms för hets mot folkgrupp

När kvinnan invänder mot den kvinnobild hon anser att dragartisterna förmedlar frågar polisen också om hon verkligen tror att en sagostund kan påverka barn:

– De flesta kvinnor som barnen ser i samhället ser ju ut som du och jag. Men du tror att de påverkas så mycket av att möta en eller två dragqueens på en sagostund att det påverkar deras kvinnobild?

– Ja, jag tror att det kan göra det, svarar kvinnan.

Förhöret visar att polisen på flera ställen prövar och ifrågasätter sakargumenten bakom kvinnans kritik, inte enbart vad hon skrivit och avsett med formuleringarna.

”Yttrandefriheten är faktiskt lite så att man har rätt att bli kränkt”

Kvinnan framhåller själv yttrandefriheten när hon får frågan om sin inställning till brottsmisstanken. Hon säger att kommentarer på sociala medier ofta skrivs snabbt och i ett sammanhang och att olika människor kan uppfatta samma formulering på olika sätt.

– Jag vet att jag kan vara ganska direkt i mitt språk. Men det är ju inte så att jag för den sakens skull menar andra saker som andra tolkar in i det.

Sedan tillägger hon:

– Yttrandefriheten är faktiskt lite så att man har rätt att bli kränkt också. Det blir jag också. Jag uppskattar inte allting som andra säger men det är faktiskt så i det här samhället. Vi ska vara väldigt rädda om vår yttrandefrihet.

I ett kompletterande förhör den 27 mars förnekar kvinnan åter brott och säger att avsikten aldrig varit att kränka någon. Syftet med kommentarerna var enligt henne att ”ifrågasätta barnens rätt”.

”Pedofilvarning” en central formulering

Mer problematiska för kvinnan rättsligt kan formuleringarna om pedofili bli. I en av kommentarerna skrev hon att ”50 % av dessa är pedofiler eller har en sexfetish för att klä ut sig”. I förhöret uppger hon att hon hittat uppgiften genom att googla men inte längre kommer ihåg källan. Hon tar samtidigt avstånd från att ha påstått att de aktuella artisterna är pedofiler:

– Jag vet ju inte om de är pedofiler eller inte för jag verkligen hoppas att de inte är.

Om uttrycket ”pedofilvarning” säger hon att hon inte påstått att någon i gruppen faktiskt är pedofil. Det blir en uppgift för domstolen att bedöma kommentarerna i deras helhet och avgöra om de utgör kritik mot en verksamhet eller går över gränsen till sådan missaktning mot en skyddad grupp som HMF-bestämmelsen kriminaliserar.

Wallenberg: Jämför ord med ”n-ordet”

Anmälare är Petter Wallenberg, transaktivist samt grundare och regissör för Bland Drakar och Dragqueens. I polisförhör beskriver han kvinnans kommentarer som ”grovt kränkande” och ”grova sexualiserade anklagelser”. Han reagerar särskilt på användningen av ordet ”transar”, som han beskriver som ett grovt nedsättande uttryck.

– Det är lika oacceptabelt som n-ordet [neger, reds anm} om svarta, uppger Wallenberg enligt polisens förhörsreferat. Han uppger vidare att gruppens verksamhet inte innehåller något som anspelar på sex och beskriver kopplingen mellan HBTQ-personer och övergrepp mot barn som ”klassisk homofobisk hatmetodik”.

Förundersökningen innehåller också ett informationsblad som Wallenberg själv skickat till polisen. Där beskriver Bland Drakar och Dragqueens verksamheten som teater, musik, pedagogik och litteratur med teman som vänskap, mod och omtanke.

Har polisanmält omkring 300 personer

Det aktuella åtalet är långt ifrån det första som följt på den infekterade debatten om dragartisters sagoläsningar för barn. Wallenberg säger till Mitt i att han har polisanmält omkring 300 personer för uttalanden om verksamheten. Enligt honom har anmälningarna resulterat i ett 20-tal fällande domar för hets mot folkgrupp.

Det innebär samtidigt att den helt överväldigande majoriteten av anmälningar har gällt sådant som omfattas av yttrande- och åsiktsfriheten. Det är dock obehagligt att bli föremål för polisanmälan och brottsutredning, vilket kan skapa rädsla för att delta i den offentliga debatten, en tystnad som utgör ett demokratiproblem.

Wallenberg beskriver dock kritiken som helhet – inklusive de 280 anmälda fall som inte ansetts brottsliga – som en ”digital lynchmobb” och menar att ”högerextrema krafter” ligger bakom vad han ser som ”organiserade hatstormar”. Samtidigt konstaterar han själv att kritiken under senare år har spridit sig till ”mycket bredare läger” än tidigare.

LÄS ÄVEN: Kommenterade Samnytt-artikel om dragqueens – åtalas för åsiktsbrott

Det speglar också den större konflikt som omger verksamheten. Kritiker ifrågasätter bland annat varför drag som konstform ska introduceras för små barn och var gränsen går mellan diskussion om könsroller och sexualitet och vanlig barnkultur.

Bland Drakar och Dragqueens beskriver å sin sida sin verksamhet som barnteater och litteratur med budskap om bland annat vänskap, mod och rätten att uttrycka sig som man vill. Samtidigt är det inte de vanliga sagorna som läses för barnen, utan versioner av Askungen, Hans och Greta samt Rödluvan i grunden omskrivna av Petter Wallenberg och andra knutna till gruppen.

Att Wallenberg systematiskt anmäler kritiska kommentarer kan av kritiker uppfattas som ett sätt att lägga ett rättsligt tryck på debatten. Wallenberg själv beskriver i stället anmälningarna som ett sätt att sätta stopp för vad han betraktar som brottslig HBTQ-fientlig hatretorik.

Vilka yttranden som är grova, osmakliga eller provocerande men ändå lagliga – och vilka som passerar gränsen till straffbar missaktning – är ytterst en fråga för domstolarna. I det aktuella fallet har åklagaren valt att låta Attunda tingsrätt dra den gränsen. Kvinnan förnekar brott.