DEBATT • Utanförskap. Brottslighet. Arbetslöshet. Allt detta möjliggörs av bidrag. För första gången i historien lever vi i en värld där de rika arbetar mer än de fattiga.

Jobb är jobbigt. Det är arbetsamt att arbeta. Slitet sliter ut en. Varför gör vi då det? Jo, därför att vi tjänar på det. Mest uppenbart genom lön, prestige, och meningskänsla. För att det gör oss rikare, både bokstavligt och bildligt. Men det betyder ändå att det är svårt att vara rik. Det kräver ansträngning, fokus, tid och disciplin. Fattigdom är å andra sidan enkelt. Man behöver inte göra någonting. Fattigdomen är den lätta vägen. Bidragssystemet skyddar en från konsekvenserna.

De rika anklagas ofta för själviskhet, men faktum är att det bästa sättet att bli rik är att stå andra till tjänst. Det är så man får folk att lämna över sina pengar. Varje gång vi går till jobbet gör vi våra arbetsgivare en tjänst, som återgäldar den genom lön. Varje gång vi köper något gör vi säljaren en tjänst, och varje gång säljare säljer något gör denne oss köpare en gentjänst. Vi tackar genom att betala. Motivet till ekonomisk aktivitet må vara själviskt, men resultatet gagnar samhället. Vi vill att folk ska sträva att göra sig rika, då det är strävan att stå till tjänst och ge andra vad de vill ha.

Livets goda är inte gratis, utan kräver arbete. Allt som finns – mat, kläder, bostäder, elektronik, utbildning, sjukvård – måste betalas för. Frågan är bara av vem. I teorin ska välfärdssystemet ta från de som kan och ge till de som inte kan. Men vi vet alla att det långtifrån alltid är så. Många (majoriteten?) som idag går på bidrag skulle klara sig fint på egen hand. Nog skulle många av dem finna detta svårt, men det räcker inte som motargument – vuxna människor klarar svåra saker. Det är just vad det betyder att vara vuxen.

Om folk märker att det är lätt att vara fattig så frestas de att vara det. Det är lätt att skjuta upp jobbsökandet till nästa dag, att tacka nej till halvbra erbjudanden, att stanna hemma istället för att lära sig svenska, att välja en utbildning som är rolig snarare än nyttig. För att vårt land ska fungera måste det alltså lite paradoxalt vara lättare att vara rik än att vara fattig, lättare att arbeta än att inte göra det, lättare att göra rätt än att göra fel, lättare att bidra än att ta bidrag. Folk ska belönas när de sköter sig. Ska de straffas när de inte gör det? Jag vet inte, men de bör åtminstone märka av konsekvenserna.  

Jakob Sjölander